Skolans prestationskrav gör eleverna sjuka

Allt fler ungdomar upplever att skolan, en plats där utbildning ska vara rolig och givande, blir en stress. Elever uttrycker dagligen hur dåligt skolan får dem att må, samt att de orimliga prestationskraven påverkar den psykiska hälsan något enormt.

Höga prestationskrav skapar en ohälsosam stress för många elever, något som skolan måste ta på allvar, menar skribenten.

Höga prestationskrav skapar en ohälsosam stress för många elever, något som skolan måste ta på allvar, menar skribenten.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Debatt2022-06-08 05:22
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Dagens kunskapskrav är extremt höga och gör det svårt för samtliga elever att nå den höga nivå på betyg som många strävar efter.

Samtidigt som kunskapskraven skärps sätts elevers hälsa på spel. Känslan av att studera är idag sammankopplad med stress och ångest. Skolan måste börja ta hand om sina elever, elevhälsan måste verka för att fånga upp dem som mår dåligt av skolan och elevernas psykiska ohälsa måste tas på allvar. Detta är inte längre en framtidsvision, det måste tas itu med nu.

De senaste åren har skolan blivit allt svårare för elever att ta till sig. Detta är en följd av den stress som samtliga elever utsätts för varje dag. Enligt en rapport från Folkhälsomyndigheten, "Skolprestationer, skolstress och psykisk ohälsa bland tonåringar" (2016), upplever 13- till 15-åringar allt fler somatiska och psykiska svårigheter till följd av stress. Detta presenteras genom en undersökning från föregående 30 år. Dessa besvär artar sig genom huvudvärk, nedstämdhet, sömnsvårigheter med mera. 

Så här ska det inte vara. Skolan ska vara en lugn plats där elever erbjuds utbildning till rimliga krav, där de samtidigt har möjligheten till en fritid. I dagens läge finns inte det alternativet, istället tvingas unga att prioritera skola eller fritidsaktiviteter. De ungdomar som väljer att ha aktiviteter utanför sin utbildning riskerar att hamna efter i sina prestationer, och betygen riskerar att påverkas negativt.

Folkhälsomyndigheten lyfter tydligt fram hur skolpressen och de alltför höga prestationskraven är en stor anledning till den expanderade psykiska ohälsan. Rapporten hänvisar till forskning som tydligt pekar på att prestationskrav, provsituationer och stress är tydligt sammankopplade med ökad nedstämdhet till följd av psykisk ohälsa. Samtidigt nämns att detta varierar i både olika åldersgrupper, men också mellan pojkar och flickor. Faktum återstår dock att skolan är en ångestfylld plats som påverkar dess elever markant, och detta är inte till det bättre.

Att se så många unga må så extremt dåligt, många redan i högstadiet, är fruktansvärt. Den psykiska ohälsan är en växande trend inom skolväsendet och dessvärre verkar finnas allt färre elever som faktiskt ser skolan som något roligt. Den utbildning som våra föräldrar växte upp med finns inte längre kvar, utan dagens ungdomar blir tvingade till att göra skolan till sin livsstil. Det finns inte längre tid för aktiviteter utanför sin utbildning. 

Unga mår idag extremt dåligt. Unga känner idag en stress och nedstämdhet när de tänker på de krav de möter i sin utbildning. Unga har idag inte möjligheten att fokusera på annat än sina studier. Detta måste tas på allvar. 

Skolan måste lägga resurser på elevhälsan och sänka sina krav. Det är inte rimligt att ha en sån stor grad av psykisk ohälsa hos unga som det är idag. Det räcker nu, situationen måste förbättras. Ungas psykiska ohälsa måste tas på allvar, och det är nu.