Svensk välfärd är sedan århundraden uppbyggd av framförallt skogen och malmen. Debatten kring skogen har de senaste åren fokuserat mer och mer på branschens koldioxidutsläpp och ibland på så felaktiga grunder att en hel basnäring står på spel.
Visst har vi en bransch som påverkar koldioxidutsläpp, men en viktig sak som ofta glöms i debatten är substitutionseffekten. Substitutionseffekten uppstår när produkter baserade på skogsråvara ersätter produkter med högre klimatbelastning. Stål, cement, plast och fossilenergi är några sådana. När de byts ut ger det en positiv inverkan på klimatet. Produkterna från skogen binder koldioxid och den största andelen koldioxid finns i marken och inte i träden. För vilket material skall vi bygga med om inte plank och bräder och vad ska vi använda som bärare av våra drycker om inte vätskekartong och hur ska vi emballera allt som idag skickas vi nätet om inte i kartong och träemballage.
Svenskt skogsbruk är enormt välskött. Privatskogsbruket, som uppgår till 48 procent av ägandet av skogen, har ofta skött sin skog i generationer på ett ansvarsfullt sätt och med ett fantastiskt engagemang och ansvar. Vad händer om vi tar ifrån dem sitt självbestämmande i skogen? Bryr skogsägaren sig då om barkborreskador, stormar och bränder? Kommer de att fortsätta sköta sin skog genom röjning och gallring? Vi kan dra en parallell till British Columbia i Kanada där staten äger all skog och där man saknar privatpersonens engagemang. Där har pine beetle, som liknar vår granbarkborre men som istället går på tall, härjat skogen på 18 miljoner hektar, jämför det med att Sverige har 23 miljoner hektar produktiv skogsmark. På Sverigenivå kan vi ställa oss frågan vad som har hänt i många naturreservat efter stormarna vi haft de senaste 16-17 åren. Där har staten, som inte heller har det engagemang som privata skogsägare har, låtit stormfälld skog ligga kvar. Det har resulterat i tilltalande miljöer för granbarkborre som då tagit fäste i skogen och sedan spridit sig till kringliggande bestånd.
EU har helt klart sina fördelar, men när det kommer till svenskt skogsbruk har det en hel del nackdelar. EU står för 13 procent av världens koldioxidutsläpp och Sverige för 1,7 promille av världens utsläpp. Trots det har det startat en debatt i EU om att skogsägaren ska kunna kontraktera att förbinda sig att mot en ersättning inte avverka under tio år. Detta är högst oroväckande och frågan vi ska ställa oss är om vi under denna period då ska lägga industrin i malpåse?
2020 investerade skogsindustrin för 13,3 miljarder kronor och stod därmed för 20 procent av svensk industris totala investeringar. En annan häpnadsväckande siffra är att skogsbranschen förra året stod för 140 miljarder kronor i nettoexport. Vi ska inte glömma att skogsbranschen är en bransch som driver utveckling, står för arbetstillfällen och genererar skatt. Samtidigt som den är ett av svaren på klimatutmaningen!
Som sagt, svensk välfärd är uppbyggd av malmen, skogen och billig energi. Nu håller detta på att raseras genom att vi blir begränsade att utnyttja vår förnyelsebara skog.