Energiförbrukning är grunden för allt välstånd

Utan tillförd energiförbrukning kan vi endast leva på en välståndsnivå som understiger vad man hade innan den industriella revolutionen. Det finns ett tydligt samband mellan energiförbrukning och BNP per capita.

Debatt 6 januari 2022 19:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Fram till den industriella revolutionen skedde i princip inga välståndsförbättringar i form av BNP per capita, eftersom aktiviteten i ekonomin i princip var kopplat till antalet människor. Fler människor bidrog till högre BNP, men inte högre välstånd. 

Vid den industriella revolutionen började man på allvar tillföra extern energi till ekonomin. Initialt skedde tillförseln med stenkol, olja, bensin, diesel och fotogen, därefter vattenkraft, fossilgas och kärnkraft, samt idag även alternativ som vindkraft och solkraft. Denna energikonsumtion har tillfört och skapat det välstånd vi har idag, även i U-länderna, tillgång till arbetskraft i form av extern energi motsvarande enorma mängder människor som skulle gjort forna tiders företagare avundsjuka. 

Ekvationen är därför enkel. När tillgången på energi minskar, så minskar även vårt välstånd. Det säger givetvis inte Socialdemokraterna, Miljöpartiet eller Centern rakt ut, men resultatet av minskad energiförbrukning är generellt minskat välstånd, särskilt i en modern ekonomi som redan är effektiviserad. Med minskat välstånd följer försämrad välfärd, demokrati och mänskliga rättigheter. Det är därför sannolikt att även Vänsterpartiet ställer sig bakom en energipolitik som på sikt kan innebära ransoneringslösningar. 

 

Vi kan nu se konsekvensen i form av extremt höga energi- och drivmedelspriser, som skapar djupa sår i vår ekonomi och får tillväxten att dämpas. Sverige tappar konkurrenskraft mot övriga världen vilket på sikt betyder färre jobb, mindre skatteintäkter och sämre välfärd. De som först får ta smällen är människor på landsbygden samt människor som har det sämst ställt. Det är också beklämmande när energiministern, Khashayar Farmanbar (S), menar att sänkt skatt på energi skulle dränera statens kassa på pengar som kunde gå till att stärka hushållens ekonomi med exempelvis riktade skattesänkningar till dem som har det sämst ställt ekonomiskt. Att använda energiskatten för att utöka statens kassa är fel väg att gå. 

Energipolitiken ska långsiktigt fokusera på att utveckla Sverige och ha som mål att skapa jobb och en hållbar tillväxt. Att planlöst stänga ner väl fungerande kärnkraft genom straffbeskattning istället för att stötta och utveckla har satt Sverige i ett allvarligt läge. Att tro att vi ska klara oss enbart på förnybar energi är naivt. Förnybart är ett bra komplement, men vi behöver kärnkraften för omställningen.

 

Samtidigt är det förvirrande att följa hur Socialdemokraterna vrider och vänder på orden kring kärnkraften. Under hela regeringsperioden har de varit tydliga med att Sverige inte ska ställa sig bakom EU-kommissionens förslag att klassa kärnkraften som hållbar inom taxonomin. Den 2 december 2021 gick energiministern ut med att de inte vill att Sverige ska ställa sig bakom förslaget. En månad senare meddelade samma minister att regeringen har under hela det pågående arbetet drivit på för att klassa den som hållbar. 

Positivt för Sverige men visst luktar det röstfiske? Regeringen måste svara på frågan: Kan hushållen och företagen lita på att de har el året runt och drivmedel till rimliga priser? Om svaret uteblir riskerar Sverige att gå mot sänkt välståndsnivå. 


 
 
 
 
 
 

Ämnen du kan följa