Idag, den 11 oktober, är det internationella flickdagen och jag vill slå ett extra slag för vikten av att uppmärksamma deras situation.
Låt oss följa flickors liv från livmoder till tonår. När en kvinna blir gravid är det vanligt i vissa länder så som i Indien och Kina att göra ett test som talar om könet på fostret och därefter väljer många att göra abort om det är en flicka som växer i livmodern. I statistiken “fattas” uppskattningsvis 117 miljoner kvinnor i Asien, jämfört med vad som borde vara normalt.
Så redan innan hon fötts har flickan valts bort på grund av många skäl. Hon ses ofta som en belastning för sin familj eftersom hon kommer kosta familjen mer pengar än hon kommer att kunna bidra med.
Men om hon får födas är uppväxten heller inte lätt. Internationellt sett ammas flickor kortare tid än sina bröder, de får färre vaccinationer och mindre mat. I tonåren får hon sin mens och avsaknad av mensskydd, vatten och toaletter gör ofta att hon måste sluta i skolan. Men även om detta skulle vara löst har fattiga familjer ingen möjlighet att skicka alla sina barn till skolan. Då prioriteras ofta pojkars utbildning och flickor blir kvar hemma för att ta hand om hemarbete och yngre syskon.
Nu kanske du tänker att det är fruktansvärt hur flickor har det i andra länder och att vi måste göra något åt det?
Jag håller verkligen med men låt mig även utmana dig till att våga ta in hur flickor har det även här i Sverige och Norden.
Ungefär 15 procent av flickor i Norden har utsatts för sexuella övergrepp.
Vi vet också att i Sverige utsätts flickor för könsstympning och för andra former av hedersrelaterat våld och förtryck.
Jag tänker också att vår inställning till flickor i vårt land kan vara väldigt nedlåtande, låt mig ge bemötandet av Greta Thunberg som exempel.
Många visar att flickor som inte vet sin plats i patriarkatets snäva mönster kommer få utstå mycket hat och till och med hot.
Jag ville skriva den här artikeln för att väcka medvetenhet om de fruktansvärda strukturer som gör att flickor är diskriminerade världen över.
Men jag vill också passa på att ge några förslag:
– Vi ska lägga ett stort fokus på jämställdhet i vårt biståndsarbete.
– Vi ska satsa på att få slut på det utbredda våldet gentemot flickor.
– Alla ska fundera över hur vi behandlar flickor och pojkar på olika sätt och ändra vårt beteende så flickor får värdiga och bra liv.