Så kan unga hbtqi-personer få bättre livsvillkor

Skolstängningar, digital undervisning, social distansering och en tuffare situation på arbets- och bostadsmarknaden drabbar alla unga.

Västervik är en av de kommuner som i dag helt saknar mötesplatser för unga hbtqi-personer. Tack vare regeringens satsning så finns nu möjligheter att ändra på det, skriver Lena Nyberg, generaldirektör, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.

Västervik är en av de kommuner som i dag helt saknar mötesplatser för unga hbtqi-personer. Tack vare regeringens satsning så finns nu möjligheter att ändra på det, skriver Lena Nyberg, generaldirektör, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.

Foto: Linnea Bengtsson

Debatt2021-04-29 05:02
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det kan leda till ett ökat utanförskap och psykisk ohälsa. Unga som redan befinner sig i utsatta situationer riskerar att drabbas särskilt hårt. 

En särskilt utsatt grupp är unga hbtqi-personer. De har ofta sämre livsvillkor än andra unga, bland annat så känner de större otrygghet, de utsätts för mer våld och det finns en utbredd psykisk ohälsa. De har dessutom sämre ekonomiska förutsättningar och sämre tillgång till sociala skyddsnät. Unga hbtqi-personer upplever också fler hinder för att delta i fritidsaktiviteter än andra unga. Många avstår en fritidsaktivitet av rädsla för att bli dåligt bemötta.

Den rapport som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, presenterade för regeringen i mars 2021 visar att stora delar av Sveriges saknar mötesplatser för unga hbtqi-personer. Vår kartläggning visar att det i dag finnas sådana i endast 43 av Sveriges 290 kommuner. 30 av de 66 mötesplatserna finns i en kommun som räknas som storstad eller storstadsnära. I landsbygdskommuner saknas mötesplatser helt. 

Under pandemin har flera mötesplatser för unga hbtqi-personer tvingats att pausa eller ställa om sin verksamhet. Det har också blivit svårare att starta eller etablera nya mötesplatser. Olika digitala lösningar har varit ett sätt att nå ut till unga och fortsätta att mötas.

Samtidigt gör pandemin att behovet av tillgängliga, trygga och stärkande fritidsaktiviteter för denna grupp av unga ökar. Aktörer som arbetar med unga hbtqi-personers fritid larmar om att det finns ett stort behov att träffas fysiskt. Inte minst för de som inte har stöd eller är öppna med sin identitet hemma. De kan ha svårt att delta i digitala mötesplatser hemifrån. 

Ungefär hälften av mötesplatserna för unga hbtqi-personer i Sverige drivs av civilsamhällesorganisationer. Nyligen gav regeringen i uppdrag till MUCF att fördela 2,4 miljoner kronor i projektbidrag för att främja mötesplatser. Bidraget kan sökas av trossamfund och ideella föreningar. 

Vi välkomnar satsningen och hoppas kunna bidra till att skapa bättre livsvillkor för unga hbtqi-personer runt om i landet, inte minst i landsbygdskommunerna. 

Västervik är en av de kommuner som i dag helt saknar mötesplatser för unga hbtqi-personer. Tack vare regeringens satsning så finns nu möjligheter att ändra på det.

Det är viktigt att skapa fler mötesplatser för unga hbtqi-personer och att de som redan finns får förutsättningar att fortsätta bedriva verksamhet. Alla unga har rätt till en meningsfull och utvecklande fritid.