Så kan en satsning på maten stärka vår beredskap

Varannan matkasse består av importerad mat. Allt fler röster höjs för att Sverige bör gå ifrån dagens mål som endast säger att livsmedelsproduktionen ska öka, till att i stället ha tydliga mål om vilken takt eller omfattning. Ska vi lyckas öka den svenska livsmedelsproduktionen är offentlig upphandling och den offentliga måltiden en viktig nyckel.

"Det offentliga har ett viktigt uppdrag och ansvar för att leverera mat av god kvalitet även i kristider, och här vilar ett extra ansvar på den kommunala och regionala planeringen som gör oss mindre beroende av omvärlden i händelse av kris", skriver debattören.

"Det offentliga har ett viktigt uppdrag och ansvar för att leverera mat av god kvalitet även i kristider, och här vilar ett extra ansvar på den kommunala och regionala planeringen som gör oss mindre beroende av omvärlden i händelse av kris", skriver debattören.

Foto: FREDRIK SANDBERG / TT

Debatt2023-03-06 06:14
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Vi har ett krig i Europa, Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Det är en orolig tid där mat och energi blir redskap i konflikten. Det har redan fått konsekvenser i vårt land. Vissa varor saknas, andra är det kraftig brist på och flera har ett helt annat pris jämfört med förra året. Det är tydligt att Sveriges livsmedelsproduktion inte växer i tillräcklig takt och landets försörjningsförmåga och beredskap måste öka för att bättre hantera yttre kriser.

Denna oro i vår omvärld kräver ett stärkt civilförsvar. Livsmedel är en viktig del i det civila försvaret. I uppbyggnaden av vår försörjning är det offentliga en viktig nyckel. Offentlig upphandling av svensk mat bidrar samtidigt till positiva processer, med nya arbetstillfällen på landsbygden och en robust livsmedelskedja i hela landet.

För den mat vi producerar i fredstid är i bästa fall vad vi kan producera i kristid. Vi lär nämligen inte få tillgång till mer livsmedel när gränserna stängs och andra nationer behöver den mat de producerar för att mätta sin egen befolkning. Så ur ett beredskapsperspektiv behöver vi sannolikt öka den svenska matproduktionen väsentligt.

Men vi nås av oroande signaler. Skenande elpriser, höjda räntor, ökad inflation och dyrare livsmedel riskerar att få konsekvenser för våra offentliga måltider. Med snäva budgetar kan andelen svenskproducerat i de måltider som serveras i skolor, inom äldreomsorg och på sjukhus minska. Det skulle vara en felaktig utveckling, som går totalt i strid med Sveriges livsmedelsstrategi och de handlingsplaner som finns i våra regioner, där jordbruket ska öka produktionen och samhället konsumtionen av svenska livsmedel.

Denna utveckling utmanar också tankarna på att stärka beredskapen, bygga upp en livsmedelstrygghet och etablera ett lokalt civilförsvar. Vi ser ett tydligt samband mellan inköp av svensk mat, en ökad produktion av livsmedel och en stärkt krisberedskap. 

Det offentliga har ett viktigt uppdrag och ansvar för att leverera mat av god kvalitet även i kristider, och här vilar ett extra ansvar på den kommunala och regionala planeringen som gör oss mindre beroende av omvärlden i händelse av kris. Upphandling är ett strategiskt verktyg som de offentliga bör använda för att säkra livsmedelsförsörjning utifrån ett beredskapsperspektiv. Ett redskap för att inventera vilka lokala producenter, grossister och transportörer som finns, komplettera och stärk leveranskedjorna. 

Ingen kan göra allt men alla kan göra något. Tillsammans bygger vi ett mer robust land där offentlig upphandling är med och stärker livsmedelsberedskapen.