Visste du att det krävs cirka 8 000 liter vatten för att producera ett par jeans? Av de 13 kilo textilier som svenskar handlar per år slängs 8 kilo i soporna. Det är en miljöfara som är både onödig och ohållbar.
Genom att ta vara på textilierna som slängs i soporna skulle vi kunna skänka mer till välgörenhet, återanvända på annat sätt eller använda fibrerna i kläderna för att skapa nya plagg.
Om vi skulle använda ett plagg tre gånger ytterligare, skulle vi minska miljöpåverkan från det enskilda plagget med 70 procent. När det gäller konsumtion och produktion av kläder kan man minska miljöpåverkan genom att anpassa kvaliteten och materialet till plagget.
Vi behöver även göra det lättare för konsumenter att göra bra val och leva miljövänligare. På den svenska marknaden finns ett antal märken som är inne på samma spår. Swedish Stockings är ett exempel på ett innovativt företag där man skapar strumpbyxor från restprodukter, vilket kan vara från trasiga och använda strumpbyxor.
Det vi från politiken kan göra är bland annat att sätta press på producenter och myndigheter att göra detta till en prioriterad fråga. I en rapport som vi lanserade under Stockholm Fashion Week presenterade vi följande förslag.
Vi vill införa ett nationellt mål om 50 procent återanvändning av insamlade kläder, likt det som finns för matavfall. Syftet är att öka insamlingen av textilier, men också skapa fler arbetstillfällen i Sverige inom textilåtervinning, textilåteranvändning och innovation.
Enligt principen om att förorenaren betalar vill vi även att producenterna ska ansvara för att ta hand om det de tillverkar och distribuerar. Då undviker vi att viktiga resurser kastas i hushållssoporna.
För det tredje vill vi anpassa producentansvaret till second hand-verksamheter. De är fortfarande en nyckelaktör på området återvinning och återanvändning. De bidrar även ofta till hållbarhet och sociala värden.
Vi behöver även skärpa EU:s lagar. EU:s Ekodesigndirektiv är till för att minska miljöpåverkan genom hela produktkedjan från vagga till vagga. Genom att inkludera textilier i lagen eller ställa motsvarande krav kan vi få stora miljövinster.
För det femte vill vi göra det lättare för modeentreprenörer att tjäna pengar genom förslaget ingångsföretag. Företag såsom lånegarderober och klädbibliotek är ofta små verksamheter där lönsamheten blir lidande på grund av höga skatter och onödig byråkrati.
Till sist vill vi att Sverige tar internationella initiativ för en mer hållbar konsumtion.
Det finns mycket som behöver göras för att styra både konsumtion och produktion av kläder mot ett mer hållbart sätt. Dessa förslag är en bit på vägen till en mer hållbar textilproduktion.