Den 20 september publicerar Svenskt näringsliv årets rankning av företagsklimatet. Västervik har sedan 2012 sjunkit som en sten i tabellen.
Själv är jag tveksam till rankningen. Dels bygger den på ett fåtal enkätsvar och urvalen redovisas inte. I Västerviks kommun handlar det om runt 100 respondenter. Dels gynnar kriterierna storstäderna med kranskommuner, i synnerhet sådana med många högavlönade tjänstemän med hobbyföretag.
Men det största problemet är omfattande manipulationer i vilka Västervik deltagit och föll på eget grepp.
Hösten 2009 kallades vi företagare till stormöte. På scenen stod Västervik Framåts projektledare med omslaget till en bok i handen. Titeln var Klivet 2012. Nu skulle det starta ett projekt för att fylla boken med innehåll – resan till Sveriges bästa företagsklimat.
Själv blev jag invald i en referensgrupp och var så naiv att jag trodde att vi skulle inventera företagsklimatet och föreslå förbättringar. Men vid första mötet gjorde projektledaren klart att Västervik redan har ett företagsklimat i toppklass. Syftet var att få oss företagare att inse det.
Klivet 2012 var en uppfostringsinsats för att företagarna skulle svara mer positivt på frågorna från Svenskt Näringsliv. Vi företagare är människor och människor vill vara till lags. Vid möte efter möte viftade de närvarande med gröna lappar som bekräftelse på att företagsklimatet bara blev bättre och bättre. Och de svarade som förväntat positivt på enkäten, vilket hjälpte föga eftersom dåliga kommunikationer och annat utanför kommunens kontroll är en kvarnsten om halsen för Västervik.
Jag var den ende som kritiserade projektet medan det pågick, trots att varenda företagare insåg att det var en uppfostringskampanj utan ambitioner att förbättra det verkliga företagsklimatet.
Taktiken fungerade under projektets gång. Västervik förbättrade sin position i statistiken och låg som bäst på plats 80, vilket är bra för en landsortskommun i Västerviks storlek. Men så tog pengarna slut och Klivet 2012 försvann utan att lämna några spår efter sig.
Utan förmaningarna rasade Västerviks placering och hamnade förra året på plats 158.
Nu ska man inte dra för stora växlar av fallet. Andra kommuner driver just nu liknande uppfostringskampanjer med samma mål som Västervik hade för Klivet – att placera den egna kommunen bland de tio bästa i landet.
Hur är det verkliga företagsklimatet i Västervik? Svaret är olika, beroende på vem man är och i vilken bransch företaget verkar. Västervik Framåt och kommunen har genom åren prioriterat olika branscher utifrån bidrag i pågående program och utlysningar. I praktiken fjärrstyrs de näringsfrämjande insatserna från Stockholm och Bryssel.