(S) skyller sitt misslyckande på friskolor

Svar på debattartikeln "Sluta blunda för skolmarknadens avarter" den 18 februari.

"Skolinspektionen styr och råder över vilka huvudmän som får driva friskolor. De stänger också skolor som inte lever upp till kraven", skriver Ulla Hamilton i sin replik.

"Skolinspektionen styr och råder över vilka huvudmän som får driva friskolor. De stänger också skolor som inte lever upp till kraven", skriver Ulla Hamilton i sin replik.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Debatt2021-02-25 11:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det finns både bra och mindre bra skolor inom såväl de fristående som hos de kommunala huvudmännen. 

Tomas Kronståhl (S) med flera gör i sin debattartikel det lätt för sig när de skyller den svenska skolans problem på den lilla delen friskolor och dessutom med argument som är direkt felaktiga.

De socialdemokratiska representanterna hävdar att samhällets kontroll och insyn hos friskolorna är låg. Fakta är att Skolinspektionen helt styr och råder över vilka huvudmän som får driva friskolor. De stänger också skolor som inte lever upp till kraven. Kommunen har också laglig rätt till insyn.

De menar också att friskolorna får ersättning för ansvar och skyldigheter som bara kommunerna har. Sanningen är att eventuella kostnader för skolplikten redan idag ligger centralt hos kommunerna och ingår inte i skolpengen till friskolorna.

Även segregationen skyller de på friskolorna. Men den skolsegregation som finns i dag beror i huvudsak på bostadssegregationen. Att göra skolvalet obligatoriskt och ge mer information om alternativen skulle därför öka alla elevers och föräldrars valfrihet och minska effekterna av boendesegregationen.

Samtidigt måste arbetssätten och undervisningen på de skolor som inte levererar förbättras. Bland annat behövs lugn och ro i klassrummet, systematiskt kvalitetsarbete, ledare och lärare med höga förväntningar på alla elever och ett tydligt och konsekvent ledarskap.

Det som ger bra resultat är inte nödvändigtvis mer resurser. Trots vetskap om detta satsar regeringen mångmiljardbelopp på skolor med svaga resultat, utan att något blivit bättre och utan några som helst motkrav. 

Socialdemokraterna är också emot kösystemet. Att det är så provocerande att föräldrar och elever vill kunna påverka var de ska få sin utbildning och spendera många år av sitt liv är svårt att förstå.

Kö är inte en idealisk lösning, men den bästa vi har. Den är i grunden rättvisare än närhetsprincipen, som innebär att du via bostaden kan köpa dig en plats i en populär skola. De flesta friskolor har regler att barnet måste uppnått en viss ålder för att ställas i kö. Det är också rimligt att alla får ta del av information om möjliga köer och när dessa aktiveras. Det ska inte vara någon medelklasshemlighet.

De flesta delar nog problembilden av den svenska skolan men det behövs gemensamma svar på hur lösningen ska se ut. Ställ bra skolor mot dåliga skolor – inte friskolor mot kommunala.  Släpp fixeringen vid huvudmannaskapet och se till att dåliga skolor lär sig av bra skolor oavsett om de är fristående eller kommunala.