Vi ville att kommunen skulle göra en granskning med statistik från 2018 och framåt för att säkerställa ifall man felaktigt bryter mot 9-timmarsdygnsvilan, som är avtalad mellan Kommunal och SKL, som är arbetsgivarorganisationen. 

Avtalet går enkelt att hitta via SKL:s hemsida om man söker på Allmänna bestämmelser (AB 17) 13 § Mom. 6. 

Anledningen till förslaget är vittnesmål från flera anställda, som menar på att de schemaläggs med stundtals kortare dygnsvila än kollektivavtalet, vilket inte får ske. Undantag från dygnsvilan får ske, men bara vid akuta händelser och det får absolut inte schemaläggas, för då räknas det som systematiskt.

Jag kunde inte i min vildaste fantasi tänka mig att möta det hätska och osakliga motståndet i talarstolen från ”arbetarpartiet” Socialdemokraterna. Det utmålades som att jag var ute efter att ändra på avtal mellan fack och arbetsgivare, vilket givetvis inte alls var fallet. För övrigt fick jag inga sakliga argument för varför man inte skulle genomföra en granskning. 

Mitt syfte är att säkerställa arbetsmiljön och att avtal efterlevs. Det har visat sig att facket självt inte alltid riktigt klarar av detta inom vård och omsorg. En del fackligt förtroendevalda inom kommunen har valt att sluta sina uppdrag med anledning av bemötandet från arbetsgivaren samt efterföljande personliga konsekvenser som härrör från arbetet. Personal har även uttryckt att de inte får tillräckligt stöd från fackligt håll. Kompetensnivån hos de närmaste cheferna är förhållandevis låg när det gäller kollektivavtal och lämpligt ledarskap. Kommunal centralt uppmuntrade även mitt initiativ och tyckte det är viktiga frågor att lyfta, oavsett vilket parti som lägger förslagen. 

Som kommunpolitiker har man ett arbetsgivaransvar att förbättra, utveckla samt granska kommunens arbete. Detta är helt i linje med vår motion, som alltså den styrande minoriteten, med S i spetsen, avslog. Förlorarna är tyvärr de anställda inom vård och omsorg.

Det är uppenbart att det märkliga motstånd jag mötte i kommunfullmäktige beror på att jag lyfte en obekväm fråga. Men jag gör det gladeligen igen. Det är viktigt att verka för att få till en förändring och höja kommunens svagaste yrkesgrupp till en skälig status och göra yrket till ett attraktivt yrkesval. Det är lång väg fram till att devisen ”kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare” blir verklighet.