I en debattartikel beskriver Jon Sjölander (M) den industriella revolutionen som den stora räddningen för mänskligheten. Men hans beskrivning av den perioden får underkänt vad beträffar hur den arbetande klassen människor behandlades av de kapitalistiska industriägarna.
Har Jon Sjölander glömt vad som hände i Ådalen 1931? Det året hade den industriella revolutionen redan pågått några år. Ändå tog sågverkspatronerna till vapen för att stoppa arbetarna som krävde mer betalt och bättre förmåner för det arbete de utförde. Deras liv var så nära slavarbete man kan komma. Men de gjorde träpatronerna och industrimagnaterna rika och förmögna utan att själva få någon del av de stora vinsterna.
När det gäller den industriella revolutionen i övriga Europa skapades stora problem genom att de som försåg den övriga befolkningen med livsmedel flyttade in till städerna för att bli ”rika” på att arbeta inom industrin och som gruvarbetare. En annan följd var trångboddhet, usla hygieniska och sanitära förhållanden, samt nya sjukdomar som bland annat tuberkulos vilket drabbade framförallt gruvarbetare.
Jon Sjölanders debattartikel handlar nu inte om hur den arbetande klassen fick slita ont under den så kallade industriella revolutionen utan om att kunna använda den nu hastigt uppkomna elbristen med skyhöga elpriser till att fiska röster inför årets val.
Det finns bara en orsak till den här bristen, att svenska politiker avreglerade elmarknaden. Sveriges elförsörjning måste ligga i statens händer och inte ägas av privata intressen.
För att Sverige ska kunna vara attraktivt för investerare från hela världen skall det finnas billig el att driva industrierna och försörja hemmen med. I dagsläget kan många husägare inte ens betala sin elräkning på grund av de höga elpriserna utan tvingas att ta lån för att kunna bo kvar i sina hem.
Då har Jon Sjölander (M), och en del andra partier, lösningen. Kärnkraften måste byggas ut anser de. Sverige har i en folkomröstning slagit fast att kärnkraften ska avvecklas efter att de reaktorer som är i drift inte längre går att underhålla. I stället diskuteras om kärnkraften kan ses som en hållbar energikälla, detta innan man ens har någon färdig lösning på hur det giftiga avfallet skall kunna slutförvaras. Men inte ens om man hade den lösningen kan kärnkraft någonsin bli en hållbar energikälla.