I Västerviks-Tidningen den 2 februari hade socialförsäkringsminister Shekarabi och vårt läns (S)-riksdagsledamöter ett inlägg om vår allmänna pension. De presenterade ett nytt garantitillägg till pensionen, som precis som inkomstpensionstillägget som kom i höstas skapar obalans i inkomstpensionssystemet.
1998 beslutade riksdagen att införa ett nytt pensionssystem. Det togs fram av en arbetsgrupp bestående av Socialdemokraterna och de fyra borgerliga partierna. Systemet skulle skiljas från politiken och statsbudgeten och bygga på avgifter från alla lönearbetare. 18,5 procent av inkomsten skulle avsättas, lite mer än hälften från arbetsgivaravgiften. Varje år kan vi se vårt pensionskapital växa i det orangea kuvertet. När vi uppnår pensionsåldern delas vårt pensionskapital med en beräknad livslängd för den årskull vi tillhör och blir till en månadspension som kommer så länge vi lever.
Vad är orsaken till att pensionssystemet inte når den nivå som utlovades, 60 procent av lönen? Redan från början trixades med avgiften och avsättningen blev 17,21 procent. Inte så stor skillnad, kan man tycka, men skulle innebära cirka 1 000 kronor högre pension per månad för en normalinkomsttagare. Avgörande orsak till dagens låga inkomstpensioner är en felberäkning av livslängden, som blev längre an man beräknat. En kunskap som totalt nonchalerats av de partier som är ansvariga för pensionssystemet. Alla med insikt om inkomstpensionen; pensionsexperter, fackföreningar, pensionärsorganisationer, har krävt högre avgift så utlovad nivå kan nås. I debattartikeln nämns i en mening ökade inbetalningar – men inte när förslag kommer och hur de ska få igenom det i pensionsgruppen och riksdagen.
Garantipensionen och bostadstilläggen har höjts, skriver de också. Vilket inneburit att garantipension + bostadstillägg kan ge mer per månad än pensionen för en person med ett lågavlönat arbetsliv på 40 till 45 år. Garantipensionen är ett skattefinansierat bidrag som de får som i vuxen ålder bott 40 år i Sverige och inte arbetat ihop tillräcklig inkomstpension.
Inkomstpensionssystemet infördes som ett avgiftsbaserat system tryggat i AP-fonderna. Avskilt från statens finanser och den politiska dagordningen. Bo Könberg från tidigare Folkpartiet, en av konstruktörerna av systemet, sa när det infördes att "nu har vi ett pensionssystem som håller till nästa istid". Tyvärr verkar istiden vara här.
Röstfiskande politiker utlovar nu pensionsbidrag istället för att stärka inkomstpensionen. Det är sorgligt att se två partier med sitt ursprung i arbetarrörelsen utlova bidrag istället för att stärka en inkomstbaserad socialförsäkring. Bort med bidragen i inkomstpensionen och se till att avgiften höjs så inkomstpensionen kan börja närma sig det ursprungliga 60 procentsmålet. Kanske kan ni då få min röst i höstens riksdagsval.