För fyra år sedan drabbades Kalmar län och världen av vår tids största sjukvårdskris. Coronapandemin slog till med full kraft och sviterna av den är något som Sjukvårdssverige kommer att bära med sig i många år framöver. Pandemin ställde oerhört stora krav, inte bara på sjukvården, utan också på samhället i stort. Som alla vet tog vi oss igenom den stormen. Det var dock bara möjligt för att vi hade en hälso- och sjukvård som mötte pandemins utmaning med extrem kompetens och professionalism. Det var tack vare vårdens medarbetare som resten av samhället orkade.
Insatserna under de svåra åren påverkade medarbetarna i hög grad. Sjuktalen var höga, inte enbart på grund av covid-19. Detta skapade luckor som snabbt behövde fyllas. Tack vare generösa statsstöd och det hårda arbetet från engagerade medarbetare kunde många av dessa luckor täckas med flexibel schemaläggning och stöd från inhyrda läkare och sjuksköterskor.
Den då existerande tillgången på hyrbemanning var dock en del av grundproblemet. Under en allt för lång tid hade hela Sjukvårdssveriges fasta personalstyrka tunnats ut till förmån för bemanningsbolagen. Utöver den osäkra personalsituationen skapade det problem som onödig konkurrens mellan regionerna och stora merkostnader för skattebetalarna.
Nu, fyra år senare, befinner vi oss i en annan situation, men behovet av kompetent personal är fortfarande stort. Kostnadsutvecklingen inom vården, minskade statliga bidrag, ett ökat vårdbehov och minskat antal vårdutbildade på arbetsmarknaden har tvingat vårdsektorn att tänka om. En del av denna omställning handlar om att minska beroendet av hyrpersonal och istället ha tillräckligt med egen personal.
Region Kalmar län har, under ledning av våra tre partier, satt upp ett mål om att den totala hyrbemanningskostnaden ska ner till två procent. Det senaste året har vi begränsat möjligheterna att använda hyrbemanning och vi har intensifierat arbetet med att rekrytera en stor del av de som tidigare arbetat för oss som inhyrda.
Det svåraste med omställningen är att den måste genomföras i en tid då regeringen inte prioriterar resurser till hälso- och sjukvården. Inom det så kallade reformutrymmet – de medel regeringen kan fördela utan andra förändringar – tilldelas vården bara 5 %. Trots det står Region Kalmar län starkt. Vi har inte likt flera andra kommuner och regioner tvingats varsla personal på grund av de två senaste budgetarna. Alla regioner kan inte säga detsamma.
En viktig del i att skapa en långsiktigt hållbar ekonomi och hälso- och sjukvård i Region Kalmar län är att minska beroendet av hyrpersonal. Här gör regionens medarbetare och chefer ett mycket framgångsrikt arbete. Jämfört med förra året har vi minskat hyrbemanningen med cirka 60 procent, och trenden pekar på en fortsatt minskning. Vissa enheter, till exempel akutkliniken i Kalmar och akutmottagningen i Västervik, är i stort sett helt hyrfria.
Arbetet med att minska hyrberoendet kommer att fortsätta, och det är vårdens medarbetare som är nyckeln till att lyckas. Vi måste ge dem alla verktyg och allt stöd som krävs för att nå målet.
Angelica Katsanidou (S), regionstyrelsens ordförande
Karin Helmersson (C), regionstyrelsens vice ordförande
Lena Granath (V), regionråd med ansvar för personalfrågor