Rätt skogsskötsel kan ge mer kantareller i korgen

Genom att tänka på svamparna när vi planerar hur skogen i Kalmar län ska förvaltas gör vi både en insats för naturvården och bidrar till fler välfyllda svampkorgar. Det skriver Karin Fällman Lillqvist, hållbarhetschef på Skogssällskapet och Anders Dahlberg, professor inom skoglig mykologi och växtpatologi vid SLU.

Genom att tänka in svampar i skogsskötseln kan skogsägare i Kalmar län både göra en insats för naturvården och bidra till fler välfyllda svampkorgar. I debattartikeln beskriver Karin Fällman Lillqvist, Skogssällskapet och Anders Dahlberg, SLU svamparnas roll i skogen och ger tips på hur de kan gynnas.

Genom att tänka in svampar i skogsskötseln kan skogsägare i Kalmar län både göra en insats för naturvården och bidra till fler välfyllda svampkorgar. I debattartikeln beskriver Karin Fällman Lillqvist, Skogssällskapet och Anders Dahlberg, SLU svamparnas roll i skogen och ger tips på hur de kan gynnas.

Foto: Johan Samuelsson/Pressbild/Gorm Kallestad, TT-bild

Debatt2023-09-06 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

När vi pratar om skogen pratar vi oftast om det som finns ovan jord. Men hur skogen växer och mår hänger tätt samman med vad som pågår under marken. I en svensk barrskog är i princip alla trädens rotspetsar koloniserade av och växer i symbios med mykorrhizasvampar. Det betyder att nästan allt trädets näringsupptag sker via svampar, samtidigt som svamparna försörjs med energi från träden.

Inför en avverkning i skogen finns det vissa saker vi kan göra för att svamparna ska få bättre förutsättningar att leva vidare – så att de i sin tur kan bidra till en artrik, frisk och välmående skog även i framtiden. Det här är något som alla som arbetar med skogen kan tänka på när vi planerar olika åtgärder, och något du som skogsägare kan ställa krav på från din skogsförvaltare eller virkesköpare:

1. Tänk in svamparna i dina hänsynsytor. De svampar som lever i symbios med träden kan inte överleva på egen hand, därför är det viktigt att spara träd. Gå ut och titta på hur skogen som ska avverkas ser ut. Växer det karljohansvamp runt en viss tall? Se då till att spara det trädet och några runtomkring. Svamparnas markmycel är långlivade och kan bli lika gamla som träden. Om hänsynsytorna planeras mer utifrån skogens svampar är det positivt för många värden i skogen.

2. Bevara gamla träd. Det tar tid för svamparna att etableras och för träden att bygga upp ett artrikt samarbete. Därför hittar man färre olika svampar och sällan ovanligare arter i ungskogar. Det är värt att vara rädd om de gamla träden – moderträden – som redan har ett artrikt och fint samarbete med svamparna.

3. Gödsla inte på dina svampställen. Gödsel ändrar kvävebalansen i jorden vilket missgynnar de flesta mykorrhizasvampar. 

4. Testa hyggesfritt. Vid en avverkning dör i princip all svamp som hör till träden, och det tar tid för svampar att komma tillbaka, så utifrån ett svampperspektiv är alla former av hyggesfri skötsel bättre. Här får du som skogsägare fundera över vilka intressen som ska få styra på olika delar av skogsfastigheten.

Nästan alla populära matsvampar är just mykorrhizasvampar, som karljohan, kantarell och olika soppar. Fruktkropparna, som ju är det vi plockar och äter, bildas när samarbetet mellan svamparnas mycel i marken och trädens rötter fungerar bra.

Och även om vädret är avgörande så kan vi genom skogsskötseln faktiskt påverka både artrikedomen av svampar och hur många kantareller det finns att plocka i skogen. Fukt och värme är viktiga faktorer för att svampen ska bilda fruktkroppar ovan mark. Runt dina bästa svampställen kan det därför vara värt att tänka på att skapa skyddande barriärer av träd, som ger ett gynnsamt klimat för svampen. Då kan du komma att få en ännu mer välfylld svampkorg kommande år.