Vänsterpartiet lyfter återigen frågan om vinster i välfärden, som de numera accepterar, och något som är återkommande i dessa diskussioner är ofta bristen på fakta.
Det bör konstateras att det finns brister i välfärden som behöver rättas till och att en problematik finns med vissa stora riskkapitalkoncerner som gör övervinster inom välfärden. Det är skandalöst att en del bolag inte ens har behövt skatta i Sverige och det har också förekommit regelrätta fall av vanvård. Så långt är vi överens med vänstern.
Men det finns ingen rapport, studie eller utredning som påvisar att kvaliteten är lägre hos de privata välfärdsalternativen än hos de offentliga. Socialstyrelsen har även tidigare i en utredning konstaterat att de privata bolagen inte erbjuder sämre kvalitet än offentliga. Tvärtom förefaller det vara så, att brukarna hos privata alternativ är mer nöjda än de som valt det offentliga alternativet.
Det kan även konstateras att den genomsnittliga vinstutdelningen hos de privata välfärdsaktörerna ligger på bara ett par procent av omsättningen. En nivå som inte ens med vänsterpartistisk logik borde kunna klassas som övervinster. Det kan även konstateras att den högsta lönsamheten bland de privata välfärdsföretagen har vårdföretag med en– två anställda.
Vad gäller det förslag om offentlig upphandling som nu regeringen har lagt på riksdagens bord, som även starkt har kritiserats av Lagrådet, medför det ett påtagligt avsteg från den svenska modellen. Där kan vi av ett flertal skäl omöjligen rösta för förslaget. Istället för att låta arbetsmarknadens parter tolka innebörden av de olika kollektivavtalen vill regeringen nu förskjuta denna makt till de upphandlande myndigheterna. På samma gång flyttas Arbetsdomstolens befogenheter till Förvaltningsdomstolarna, trots att AD är högsta instans i arbetsrättsliga tvister.
Sverige är ett land med stark entreprenörsanda och många småföretagare, fler än 99 procent av alla företag i Sverige är småföretag och av dessa saknar drygt 60 procent kollektivavtal. En majoritet av småföretagen kommer med regeringens förslag att uteslutas från offentliga upphandlingar, vilket är en marknad som omsätter över 600 miljarder kronor årligen. Denna ordning hade varit förståelig om de kollektivavtalslösa företagen genomgående präglats av oschyssta arbetsvillkor, så är dock inte fallet. Påtagligt ofta erbjuder de tvärtom bättre villkor. Det kommer även i sin tur leda till att regeringen effektivt stoppar i princip alla möjligheter för kommuner och landsting att upphandla närproducerad svensk mat.
I regeringens förslag till regelverk undantas även så kallad utstationerad arbetskraft. Man vill alltså ställa högre krav på ett företag som anlitar svensk arbetskraft jämfört med ett som anlitar utländsk. Det är inget annat än en regelrätt diskriminering av svenska löntagare.