Nytt regelverk hotar svensk industri

Regeringens förslag att införa en inkomstgräns i nivå med medianlönen vid rekrytering av medarbetare utanför EU är förenat med betydande risker.

I den infekterade debatten om arbetskraftsinvandring missar politikerna en helt avgörande kategori – mellankvalificerade yrkesutbildade, som maskinsnickare, skriver debattörerna.

I den infekterade debatten om arbetskraftsinvandring missar politikerna en helt avgörande kategori – mellankvalificerade yrkesutbildade, som maskinsnickare, skriver debattörerna.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Debatt2023-08-19 05:01
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Mellankvalificerade nyckelpersoner i industrin hamnar mellan stolarna. Regeringens löften om eventuella undantag övertygar inte. Det är enligt Trä- och Möbelföretagen (TMF) hög tid att dra i nödbromsen innan det är för sent. 

Senast den 31 januari 2024 ska den utredning som regeringen tillsatt lämna förslag om skärpta villkor för arbetskraftsinvandring för medarbetare som rekryteras från länder utanför EU. Som grund för arbetstillstånd ska ett lönekrav i nivå med medianlönen på 33 200 kronor per månad fastställas. I ett första steg höjs lönekravet redan den 1 oktober i år till 80 procent av medianlönen, 26 540 kronor per månad. 

Bakgrunden är en infekterad debatt om arbetskraftsinvandring där nya lönegolv ska införas som redskap för att motverka missbruk. Lågkvalificerad arbetskraft ställs mot högkvalificerad och i ett försök att forcera fram ett nytt regelverk missar politikerna en helt avgörande kategori – mellankvalificerade yrkesutbildade. Här finns exempelvis maskinoperatörer, mekaniker, maskinsnickare, processoperatörer och automationstekniker. 

Företag i branscher som är vitala för den svenska välfärden står således inför allvarliga rekryteringsproblem när regeringen nu överväger att skärpa reglerna. Det tuffa konjunkturläget med kännbara återverkningar främst bland småhustillverkarna löser inte problemen med kompetensförsörjningen. Till nyckelpositioner krävs ständiga rekryteringar för att företagen inte ska tappa konkurrenskraft. 

Problemet med att hitta rätt kompetens är förstås inte nytt och fanns redan när utredningen tillsattes. Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät visar år efter år att företag inte lyckas hitta lämpliga medarbetare. 

Växande pensionsavgångar spär på bekymren. Följden blir att företagens möjligheter till expansion blir mindre. Man tvingas tacka nej till beställningar. Uppdragen går till konkurrenter utomlands och Sverige förlorar både arbetstillfällen och skatteintäkter.

Arbetskraftsinvandring har för åtskilliga företag inom trä- och möbelsektorn varit en etablerad och framgångsrik väg att gå för att klara rekryteringspusslet. Men nu kan alltså denna livlina kapas av.