Nya Natura 2000-områden är hot mot landsbygden

Länsstyrelserna har fått i uppdrag att föreslå nya Natura 2000-områden. Mellersta Götalands Jordägareförening anser att länsstyrelserna i Kalmar och på Gotland har gått alltför långt i sina strävanden. Föreningen bejakar skydd av natur och arbetar för den biologiska mångfalden i våra marker. Frågan är bara hur detta bäst uppnås och på vilket sätt.

Debatt 11 september 2022 16:08
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Förre miljöministern Per Bolund (MP) gav i juni 2021 i uppdrag till flera länsstyrelser, bland annat i Kalmar och Gotlands län, att med utgångspunkt i Birdelifes utpekade IBA (viktiga fågelområden) föreslå vilka områden som skulle inrättas som nya Natura 2000-områden. Natura 2000 är områden som är särskilt skyddsvärda enligt EU:s art- och habitatdirektiv. I Sverige finns över 4 000 områden som täcker mer än sju miljoner hektar mark. Ytan motsvarar mer än två Gotlands län.

Sverige har ingått internationella avtal om bevarande av biologisk mångfald och skydd av natur. Vårt EU medlemskap innebär utökade förpliktelser. Länderna i EU rapporterar olika. Varje land avgör självt vilka referensvärden som ska användas. Sverige använder ett förindustriellt referensvärde, medan andra länder använder arealen vid EU inträdet som referens. Detta ger ett sämre läge för Sverige, när det i verkligheten är precis tvärtom. 

I rapporten till EU redovisar Sverige en låg andel skyddad natur. Räknar vi på strikt skydd hamnar Sverige bland de bästa. Det beror på att många länder redovisar arealer som har till exempel landskapsskydd där skogs- och jordbruk tillåts som skyddade. Den svenska rapporteringen ger en underskattning av verkligheten. 

 

Hur har då länsstyrelserna i Kalmar och Gotland tagit sig an sina uppdrag?

Genom en jämförelse som LRF har gjort framgår att länsstyrelserna i Kalmar skyddar betydligt mer yta än de IBA-områden som regeringen anger och som EU egentligen kräver. För östra Ölands kust och strandängar vill länsstyrelsen skydda mer än dubbelt så mycket än vad som omfattas av IBA-området. För Oskarshamnskusten vill länsstyrelsen skydda nästan dubbelt så mycket och för Kalmar-Mönsterås mer än 70 procent mer än aktuellt IBA-område. 

Vad innebär då nya Natura 2000 områden för de som bor och verkar där?

Det blir förbjudet att utan tillstånd bedriva verksamheter eller åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område. Det gäller även åtgärder utanför området om det kan påverka miljön i området. Utan tillstånd får man inte uppföra hus, vägar, jakttorn och avloppsanläggningar, avverka träd, gräva, schakta, fylla ut, dra ledningar, dika eller göra åtgärder som påverkar grund- och markvatten. Det innebär betydande inskränkningar och en stor byråkratisering.

I regeringens uppdrag till länsstyrelserna anges att länsstyrelserna skall informera fastighetsägarna och de som berörs (sakägarna) vilka konsekvenser ändringarna kan få. 

 

Förslagen från länsstyrelserna saknar analys över effekterna av förslagen för naturen. Naturvärdena som föreslås skyddas är till stora delar skapade genom mänsklig hand och har bibehållits genom ett aktivt familjelantbruk som pågått i generationer. Med förslagen finns risk att brukandet upphör eller förändras. De naturvärden som finns har skapats utan att det har kostat skattebetalarna något. 

Enligt Skogsstyrelsen, har mer än hälften av de skogar som är formellt skyddade eftersatt naturvårdande skötsel och i vart tredje område är behoven akuta, (”Eftersatt skötsel av skyddad skog”, pressmeddelande 2019-10-02). Någon förändring har inte rapporterats. Det kan befaras att nya Natura 2000-områdena inte kommer att skötas bättre. Det saknas också analys över vilka naturvärden som skapats genom brukande av mänsklig hand och hur upphörande eller restriktioner av brukande kommer att påverka naturvärdena. 

Det saknas analys vad förslagen innebär ekonomiskt för fastighetsägarna och sakägarna. Särskilt gäller det de ekonomiska konsekvenserna för dispenserkostnader, väntetider på beslut, ersättningsmöjligheter för rättsliga förfaranden och ersättningsmöjligheter för inskränkningar i pågående markanvändning, särskilt viktigt för skogsbruket som är en viktig exportnäring.

Det saknas analys vad förslagen innebär för glesbygdsområdena. Delar av de utpekade områdena ligger inom områden som utgör glesbygd. Förlaget innebär att möjligheten att utveckla glesbygdsområdena med nya bostäder och verksamheter avsevärt försvåras. Dessa omständigheter för betydelsen av glesbygdens utveckling och fortlevnad lyfts inte fram.

 

En viktig del i samhällsarbetet är att myndigheter skall informera och låta medborgarna komma till tas. Särskilt viktigt är detta när medborgarnas grundlagsskyddade äganderätt kan bli inskränkt.

Länsstyrelserna har fått sina uppdrag i juni 2021 och förslagen skickades ut på remiss i mitten på maj, med svarstid den 15 juni, mitt i semestern. Därefter har länsstyrelserna, efter påtryckning, förlängt svarstiden till den 25 september.

Det är anmärkningsvärt att fastighetsägare och sakägare bjuds in att lämna synpunkter först när förslagen är färdiga. De som direkt berörs borde ha bjuds in under beredningen. Skriftlig information borde ha lämnas till samtliga berörda fastighetsägare och sakägare.

Naturvårdsverket har i sin vägledning till länsstyrelserna angett ”.. länsstyrelserna skall kontakta berörda sak– och fastighetsägare och informera om att länsstyrelsen avser föreslå området till Natura 2000-område, alternativt att förändringar i befintligt objekt och vad detta innebär i det aktuella fallet, dvs vilka bevarandeåtgärder som kan bli aktuella, vilka ersättningsregler som finns och tillståndsplikten. Det görs lämpligast genom direktkontakt .. osv. Ett utkast till bevarandeplan kan vara ett användbart underlag i kontakten med sakägaren.” Varför har inte detta skett hos länsstyrelserna i Kalmar och på Gotland?

 

Under innevarande år har EU introducerat ”the Nature Restoration Law”, som kommer att ålägga EU:s medlemsländer att restaurera skogar, våtmarker, hav och landskap som har påverkats av mänsklig utveckling. Genom denna lag kommer områden att pekas ut där det ska genomföras återställande åtgärder. Nya Natura 2000-områden borde samordnas med åtgärder enligt the Nature Restoration Law för att uppnå maximal nytta och synergi. Inrättandet av nya Natura 2000-områden bör alltså anstå.

Vår uppfattning är – gör om och gör rätt!


 
 
 
 
 
 
Ämnen du kan följa