Nu krÀvs satsningar pÄ barn- och ungdomspsykiatrin!

Det Àr inte bara oacceptabelt att en pojke pÄ 14 Är och som söker stöd genom sina förÀldrar pÄ BUP ska behöva vÀnta i sex mÄnader innan han fÄr trÀffa en behandlare. Det Àr grymt!

Debattörerna vill prioritera regionens resurser och rikta stora satsningar till barn- och ungdomspsykiatrin.

Debattörerna vill prioritera regionens resurser och rikta stora satsningar till barn- och ungdomspsykiatrin.

Foto: isabell Höjman/TT

Debatt2022-02-26 05:11
Det hĂ€r Ă€r en debattartikel. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Miljöpartiet kommer att kĂ€mpa för att fĂ„ vara med och prioritera regionens resurser och rikta stora satsningar till barn- och ungdomspsykiatrin.  

En stĂ€ndigt uppkopplad generation barn och unga lever sina liv parallellt med lika uppkopplade förĂ€ldrar. Vi miljöpartister tror att det kan vara en bra idĂ© att samhĂ€llet lyfter frĂ„gor kring nĂ€rhet och gemenskap som psykiska friskfaktorer hos den egna befolkningen. Precis som fysisk aktivitet och trĂ€ning ocksĂ„ frĂ€mjar vĂ„r hĂ€lsa sĂ„ kan vi inte mĂ„ bra i icke-sjĂ€lvvald ensamhet. Ser vi barnens behov pĂ„ samma sĂ€tt nĂ€r deras och vĂ„ra skĂ€rmar skymmer ansiktet timme ut och timme in? Hur kan lĂ€rare och skolpersonal fĂ„ kontakt med den de tror behöver det mest nĂ€r mobilen fungerar som en sköld? Som lĂ€rare och politiker i vĂ„r region frĂ„gar jag mig varje dag – hur hjĂ€lper vi bĂ€st vĂ„ra unga att mĂ„ sĂ„ bra de kan?

Tid att vara med familjen och kompisarna – det Ă€r en bristvara idag och mĂ„nga unga vĂ€ljer bort samvaro. Om det Ă€r anledningen till att den psykiska ohĂ€lsan hos mĂ„nga ökar tvista de lĂ€rde. Lider unga av att se förĂ€ldrarnas stress? Forskning har visat att sĂ„ Ă€r fallet. HĂ€r finns arbete att göra. VĂ„ra unga behöver en mer sympatisk politik för dem, deras framtid OCH deras förĂ€ldrar.

Ytterligare en aspekt lyfter SVT fram i Uppdrag granskning (220202). Man kan se att antalet diagnoser hos unga ökat med otroliga siffror. År 2008 hade 10 000 unga mellan 0 och 19 Ă„r fĂ„tt en ADHD-diagnos. År 2020 var den siffran 53 000, mer Ă€n fem gĂ„nger sĂ„ hög! Programmet tar upp skolan som en av orsakerna till ökningen. LĂ€roplanen för grundskolan som kom 2011 lagstadgade bort mindre undervisningsgrupper vilket var förutsĂ€ttningen för att unga med NPF (adhd och autismspektrumtillstĂ„nd Ă€r nĂ„gra av dessa diagnoser) skulle kunna klara av skolsituationen och lĂ€ra sig nĂ„got över huvud taget. 

Diagnoserna har ökat, en diagnos Ă€r ofta vĂ€gen in i liten undervisningsgrupp. OM skolan har en liten grupp vill sĂ€ga. MĂ„nga av lĂ€nets skolor saknar de resurser som krĂ€vs för att möta den unges behov nĂ€r skolan blir för svĂ„r. Det Ă€r inte alls sjĂ€lvklart att rĂ€tt stöd sĂ€tts in i rĂ€tt tid. 

Skolan ska hjÀlpa alla barn, oavsett diagnos. HÀr finns mycket mer att göra för ungas vÀlmÄende. Vi gröna vill satsa mycket pÄ att förbÀttra vardagen för alla skolbarn och öka antalet vuxna i skolan rejÀlt. Förslagsvis kan regionen satsa mer pÄ att utbilda kuratorer, studie- och yrkesvÀgledare och lÀrarassistenter men en utbyggd lÀrarutbildning kan ocksÄ vara ett steg i rÀtt riktning. Men framför allt vill vi prioritera regionens resurser och rikta stora satsningar till barn- och ungdomspsykiatrin.