Nödstoppet i skolan riskerar skapa snöbollseffekt

Återigen dras det i det ekonomiska nödstoppet i våra förskolor och skolor.

Debatt 22 oktober 2022 07:02
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Detta samtidigt som siffrorna just nu visar att kommunen i sin helhet kommer att göra ett stort överskott på 85 miljoner. De skolor som nu ytterligare måste minska sina kostnader tvingas göra det på bekostnad av kvaliteten och ökad arbetsbelastning.

I förra veckan möttes våra medlemmar i förskolorna och skolorna av informationen att barn- och utbildningsförvaltningen förväntas få ett underskott i budgeten. Vi har nu i princip köp- och anställningsstopp!

Våra skolor och förskolor gick in i år 2022 med en från början redan stram budget och vi vet att budgeten inför 2023 är ännu stramare. Detta samtidigt som kostnaden för mat, lokaler och skolskjutsar ökar här likt i resten av landet.  

Nyligen fick vi signaler från en förskola som har fått rekommendationer från vården, där ett barn behöver ha en heltidsanställd som stöd. Här borde alltså en extra resurs anställas, men vi ser ofta att det är en av de redan anställda som får detta uppdrag.  Vi får höra från våra medlemmar på grundskolan och gymnasiet att det är svårt att hinna med anpassningar och stödinsatser inom arbetstiden. Vi är nu i ett läge där barn med särskilda behov och rätt till stöd ställs mot de anställdas möjlighet att klara av att behålla kvaliteten till resten av barn- och elevgruppen.  Är detta den förskola och skola vi vill ha? Alla barn och elever ska ha rätt till stöd och den undervisning de behöver oavsett behov. Detta ska inte ske på bekostnad av ökad arbetsbelastning och stress för våra medlemmar.

Vi tycker självklart att det är viktigt med en god budgethantering, Västerviks kommun som helhet har många år gått med stort överskott, är det då inte dags att sluta samla på hög?  Västerviks kommun har en budgetpolitisk policy som säger att vid konflikt mellan anslag och verksamhet gäller anslag. Ekonomin utgör alltså gräns för verksamhetens omfattning. Budgetprinciperna ger viss dispens att man måste följa lagen. Men hur högt värderar man arbetsmiljölagen och skollagen undrar vi? Är det inte dags att vi vågar satsa på kärnverksamheten och ger dem en budget som motsvarar deras uppdrag?

Lärare vittnar fortfarande om att det finns en undervisningsskuld efter covid som vi behöver arbeta i kapp. Vi har även flera förskolor och skolor där det helt fattas behöriga förskollärare, ont om behöriga lärare i förskolan, grundskolan och i vissa ämneskombinationer på gymnasiet.

Vår tolkning är att det anses viktigare att få ihop årets budget än att kunna tänka på vilka kostnader som då skjuts framåt. Vi riskerar att få en snöbollseffekt där slopade läromedelsinköp och investeringar kan kosta dubbelt så mycket längre fram. Det är inte bara direkta kostnader vi är oroliga för, utan hur mycket kommer det att påverka i långsiktigt perspektiv för våra barn, elever, ungdomar och anställda när verksamheterna nu måste sätta budget framför sitt uppdrag?

På många arbetsplatser där det har varit ekonomiskt kärvt i många år får vi till oss att det är svårt att uppleva arbetsglädje, kunna göra ett gott arbete och känna att man räcker till för barn, elever och ungdomar. Är det inte dags att ge förskolor och skolor en ekonomisk möjlighet, att kunna inte bara överleva, utan även utvecklas och nå en skola i toppklass!


 
 
 
 
 
 
Ämnen du kan följa