Det har under lång tid planerats för en södra infart till Västervik. Många röster har höjts för att den skulle vara nödvändig eller rentav ett måste. Men hur ligger det egentligen till? Hur nödvändig är en södra infart till Västervik? Finns det alternativ och vad kommer det att kosta?
1. Hur nödvändig är en södra infart? Här går meningarna isär. Tidsvinsten söderut är minimal. Av tillfrågade företagare i Västervik så tycker endast en minoritet, 30% av dem, att det är en god investering? Många naturvärden kommer att gå förlorade då stora ingrepp kommer att göras i en både känslig och klart skyddsvärd miljö vid Kvännaren. Trafiken till Lucernahamnen har också minskat ordentligt sedan Västervik sålde hamnen till Smålandshamnar i Oskarshamn. Nämnas kan också att Lidingö, stockholmskommunen med dubbelt så många invånare som Västerviks tätort, bara har en utväg. En bro med sex filer.
2.Vad finns det då för alternativ? Ett alternativ är att bredda den nuvarande befintliga infarten och göra den fyrfilig med möjlighet till att vid krissituationer avdela två filer för akuta transporter. Detta relativt måttliga ingrepp skulle troligtvis innebära att kostnaden minskar till en tiondel av de beräknade 500 miljonerna. Denna infart skulle också med lätthet kunna färdigställas relativt omgående. Dock skulle man behöva ta bort de tre flödeshindrande rondellerna mellan Ljungheden och Vattentornet och ersätta dem med avfarter med egna körfält. En ny förbifart längs järnvägen på Kvännarens östra sida skulle också avlasta Albert Tengers väg och övre delen av Allén.
3. Kostnaderna då? Idag ligger prislappen för en södra infart på cirka en halv miljard kronor. Det är väldigt mycket pengar för en budget av Västerviks Kommuns storlek. Trafikverket har i princip också avsagt sig allt ekonomiskt stöd förutom några enklare arbeten utmed E22, så kommunen kommer i princip att få stå för allt. Pengar till projektet har redan avsatts av den politiska majoriteten i kommunens budget. Detta uppgår enligt VästerviksTidningen 5/7 -18 till 75 Mkr för 2018 och 120 Mkr per år under perioden 2019-2021. Totalt alltså hisnande 435 Mkr.
Mot denna bakgrund och mot kommunens stora investeringsbehov inom andra områden, så ter sig denna kostnad både onödig och irrelevant. Tjustpartiet anser att kommunen måste satsa på kommunens kärnverksamheter. Förskola, skola, vård, omsorg och på fritid och kultur. Där behövs det stora investeringar för att lyfta personal och verksamhet och därmed skapa ett bra samhälle för de människor som bor här. Dessa kommer då att vilja stanna i kommunen och fler kommer också att upptäcka detta och vilja flytta hit.
Att satsa på en kommuns kärnverksamheter är att satsa på vårt humankapital. En investering som enligt mycken forskning skapar ett optimalt och hållbart samhälle där människor bosätter sig, verkar och trivs. Med denna redovisade bakgrund säger Tjustpartiet bestämt nej till en kommunal investering på en halv miljard i en södra infart.