Resultatet är strukturella brister inom vården och äldrevården, där alldeles för många arbetar i en pressad arbetsmiljö och med otrygga anställningsförhållanden. Därför behöver vården vara gemensamt ägd, i offentlig regi och demokratiskt styrd.
Under Alliansregeringen 2009 avreglerades Apoteket AB och såldes ut och i samband med det togs de nationella beredskapslagren bort. Bedömningen som gjordes då om att det skulle finnas ett intresse från marknaden att ta ansvar för lagerhållning var uppenbarligen felaktig. Idag har vårdgivarna, ofta regioner men även privata och kommunala, ansvar för försörjningen av läkemedel och sjukvårdsmateriel till sjukhus och andra vårdenheter. Vi ser tydligt att den fria marknaden inte klarar av försörjningsbehovet av läkemedel och skyddsutrustning och att det inneburit medicinbrist, svårare att få skyddsutrustning när man behöver den och stora brister i beredskapslagren. Därför behövs återigen ett statligt ansvar för lagerhållning av läkemedel och sjukvårdsmaterial.
Trots att vårdens medarbetare återkommande larmar om hur besparingarna nu riskerar patientsäkerhet och arbetsmiljö planeras i de flesta regioner nya nedskärningar. Att vården trots den pressade arbetssituationen snabbt lyckats ställa om och skala upp vården under pandemin är personalens förtjänst. Men priset för omställningen har varit högt och lett till att den befintliga personalen nyttjats till bristningsgränsen.
Den privata sjukvårdsmarknaden har på senare år vuxit stort med appvård, privatiserad primärvård, specialistsjukvård och barn- och ungdomspsykiatri och privata sjukvårdsförsäkringar. När sjukvården blev en marknad har det lett till kraftigt ökade kostnader för regionerna, rekryteringsproblem och stora behov av hyrpersonal. Samtidigt har arbetsbördan för de anställda vuxit vilket inneburit högre sjukskrivningstal och fler som, för att klara hälsan, börjat arbeta för bemanningsbolag med högre lön men mindre utvecklingsansvar. Många har också helt slutat arbeta inom vården. Marknadens intåg har satt behovsprincipen, som innebär att den med störst behov ska få vård först, ur spel samtidigt som pengar som behövs i sjukvården istället blir till vinster i privata vårdbolag och försäkringsbolag. Men varenda krona behövs i svensk sjukvård idag, därför måste vinstjakten bort och nätläkarföretagens och privatiseringarnas okontrollerade framfart i vården måste regleras.
En majoritet av svenska folket vill att den sjukvård som finansieras av skattepengar ska drivas utan vinstintresse. Trots det fortsätter högerpartierna med krav på fler privatiseringar och vårdval som utarmar vården. Den behovsbaserade och jämlikhetsorienterade syn som fortfarande präglar sjukvården är i många avseenden motsatsen till högerpartierna och lobbyisternas marknadsorienterade ideal och krav på avregleringar. För Vänsterpartiet är lösningen enkel: vi behöver en sammanhållen offentligt driven hälso- och sjukvård. Vården är inte till för att ge vinst åt vårdföretag och försäkringsbolag.
Det är dags för en förändring nu. Vi tar striden för vården – kom med du också!
Linda Fleetwood, regionråd
Lena Granath
Vänsterpartiet Region Kalmar län