Nej, detta kan vara det klokaste kommunen hittat på!

Förslaget om medborgarbudgetar kan stärka demokratin, öka människors inflytande och minska klyftan mellan stad och land, menar Tjustpartiets Lennart Brewitz.
Förslaget om medborgarbudgetar kan stärka demokratin, öka människors inflytande och minska klyftan mellan stad och land, menar Tjustpartiets Lennart Brewitz.

Debatt 19 mars 2022 07:03
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Svar på ledartexten "Är detta det tokigaste kommunen hittat på hittills?" den 12 mars.

Många människor känner en oro över demokratins tillstånd i våra kommuner. Ett sätt att motverka detta är att låta medborgarna vara med i beslutsprocesserna och där ta ansvar för en del av sin kommuns budget. Syftet med medborgarbudgetar är att öka människors lokala engagemang och ge dem en möjlighet att påverka sin närmiljö och sin bygds utveckling. Genomförandet bygger på att idéerna följer de kommunala bestämmelserna, är lagliga och har ett långsiktigt perspektiv. Hänsyn skall också tas till konsekvenserna vad det gäller delaktighet, inkludering, tillgänglighet och jämställdhet som projekten kan påverka och fysiska investeringar ska vara tillgängliga för allmänheten.

Exempel på möjliga projekt kan vara cykelväg, busskur, badplats, bryggor, vandringsled, lekplats, elljusspår, fiber, utegym, samlingslokal, konserter, marknad, skrivarstuga, med mera.

En stor förespråkare är Världsbanken som anser att medborgarbudgetar moderniserar och förbättrar kommunernas styrprocesser, ökar tillväxten och skatteintäkterna, minskar korruptionen och skapar ett jämlikare samhälle på sikt. Det är också ett mycket bra komplement till den representativa demokratin anser man.

Även SKR, Sveriges kommuner och regioner, är engagerade i frågan och har gett ut en 47-sidig broschyr "Medborgarbudget, en världsomspännande modell för demokratiskt inflytande" där man ingående hoppas att man kan inspirera kommuner och regioner att pröva och utveckla medborgarbudgetar inom sina respektive verksamheter.  

I en debattartikel i Dagens Nyheter 24/6 2018 skriver statsvetaren Faradj Koliev att medborgarna är minst lika ansvarstagande som politikerna och hänvisar till fyra viktiga principer:

1. Kommunen måste verka för ett aktivt medborgardeltagande.

2. Medborgarna ska ges reell makt över beslutsprocessen vilket gör att arbetet attraherar och engagerar.

3. Målsättningen är också att skapa en social förändring, en djupare förändring av livskvaliteten med inriktning på långsiktiga utmaningar.

4. Kommunernas funktionssätt måste också moderniseras. Konstruktiv dialog med medborgarna ska öppna upp kommunens interna processer och skapa transparens. Och kontinuitet är förstås en förutsättning för en lyckad process. Interaktionen mellan dessa fyra principer är grundläggande för att processen ska fungera, skriver författaren.

Tjustpartiet har under åren argumenterat för att medborgarbudgetar införs i Västerviks kommun och nu verkar det ha gett resultat. Detta då nu även kommunens borgerliga politiker i både Centerpartiet och Moderaterna går i bräschen för det kommande förslaget.

Ledarskribenten är däremot i sin text skeptisk och anser att det är maktfullkomligt att tvinga in skatter från befolkningen och därefter fråga invånarna vad de ska användas till. Och att privatpersoner, företag och föreningar själva skulle kunna förbättra det man tycker bör förbättras. Oberoende av det offentliga.

I Åre, Lund, Göteborg, Nässjö, Trelleborg, Stockholm, Uppsala, Tingsryd, Kalmar, med mera, arbetas det för fullt med att införa medborgarbudgetar som man menar både stärker demokratin, ökar människors inflytande och minskar klyftan mellan stad och land. Men systemet kräver som sagt mycket av de som handhar det. Och en tro på människan!


 
 
 
 
 
 
Ämnen du kan följa