För några år sedan blev min far tvungen att flytta till ett äldreboende, stormen Gudrun hade farit illa fram med hans lilla torpställe där han bodde med hjälp av hemhjälp och matleveranser. Kommunens räkningar betalades månadsvis.
Några år senare blev det min mors tur att flytta till äldreboende. Hemtjänsten hade svårt att klara hennes ganska krävande behov. Bättre att ha henne på äldreboendet. Kommunens räkningar betalades månadsvis. Vid den tiden hade ordet ”brukare” börjat användas av en del tjänstemän i kommunen. Jag tyckte inte om ordets betydelse, den man kallar brukare är en person, en människa som har hamnat i en situation som hon inte klarar utan hjälp. Som hon betalar för!
Efter en tid på boendet kallades anhöriga till en informationsträff, ombyggnader i boendet skulle komma. Jag minns att direkt vid mötets början upplät jag min stämma och sa att om ni kallar de boende här för brukare så lämnar jag lokalen och jag hoppas att flera följer med mig. Det blev tyst ett ögonblick, flera nickade instämmande och fulordet nämndes inte under mötet.
Varför används inte ordet om personer som är inlagda på sjukhus? Nej, ordet används nedlåtande i huvudsak om gamla människor som efter ett långt liv, där man i de allra flesta fall arbetat, betalat skatt och genom livet gjort rätt för sig, men nu hamnat i en situation där man behöver hjälp slutskedet av livet. Som man betalar för! Jag är själv i den ålder där en händelse lätt kan innebära att jag skulle kunna hamna på ett boende och bli en av kommunens ”brukare”. Fast jag betalar för mig och mer rättvisande borde kallas: gäst.
Ordet har den följden att synen på personer blir att de ligger samhället till last. Högutbildade tjänstemän och journalister som genom sin ställning ibland sägs vara de som har en styrande roll i landet, vad vill ni kallas när ni behöver hjälp att klä på er, ta medicin eller torkas i röven. Är ni brukare då eller är ni fortfarande människor, personer, som behöver hjälp?
Radio Kalmar hade i går ett inslag om brukare. Jag ringde, kom fram och bad dem att inte använda ordet. Jag fick till svar att ordet var vedertaget. Jag framhävdade att det var det inte alls. Direkt efter att jag lagt på luren så intervjuades omsorgschefen i Kalmar kommun. Reportern började med att säga att en lyssnare ringt och klagat på att ordet brukare användes och frågade omsorgschefen: ordet är väl vedertaget? Nja, svarade han, i Kalmar kommun använder vi omsorgstagare. Reportern svarade att då använder vi omsorgstagare.
Min åsikt är att omsorgstagare är ett bättre ord, men bara marginellt. Brukare och tagare kan lätt ses som tärande, en sådan som utnyttjar de fattiga kommunernas tillgångar som bättre behövs till bl.a. anläggning av vägar och gator och ibland till uppförande av vindkraftsparker. Anläggningar som totalt förstör miljön och på sikt genom störande ljud och vibrationer tvingar människor att söka hjälp hos kommunernas omsorgsanläggningar eller regionernas sjukhus. Och därmed bli en ….?
Det måste gå att hitta ett ord som bättre beskriver en behövandes situation. Ett namn som kommer närmare verkligheten! Verkligheten är att: När det gäller hemtjänst, boende på äldreboende, intagen på sjukhus och liknande anläggning så måste sådan person betala för uppehälle och vård/omsorg. Det bästa namnet på en sådan boende kanske är: gäst. För person som anlitar hemtjänst, som också får betalas, kunde benämningen vara: hjälpt? Allra bäst är med all sannolikhet det väl kända ordet: kund.