Tyvärr blev det motsatsen. Resultaten av undersökningen visade att klimatet är som sämst när det i tider, med en ekonomisk kris och lågkonjunktur behöver vara som bäst.
Varför ska vi sträva efter att ha ett bra näringslivsklimat kanske någon frågar sig? Om näringslivet upplever att klimatet att driva eller starta företag är bra i kommunen innebär det också att vi har skapat goda förutsättningar för en fortsatt stark välfärd. Med fler företag, ökad tillväxt och fler människor i arbete, ökar också kommunens skatteintäkter men också möjligheten till minskade kostnader i form av bidrag. Detta är en otroligt viktig kalkyl i en tid då vi kan konstatera ett ökat tryck i och med den demografiska utvecklingen.
Kommunen och de ledande partierna (S, C och MP) har under de senaste åren försökt att vända på den negativa utvecklingen genom den så kallade 44-punktlistan. Det är en handlingsplan som syftar till att långsiktigt stärka tillväxten, samt att både kortsiktigt och inom loppet av några år, bidra till stora företagsklimatsförbättringar. Ambitionen är god men tyvärr har resultaten uteblivit och vi kan återigen konstatera mycket lågt omdöme från näringslivet. Förklaringarna har inte låtit vänta på sig och vi känner snabbt igen retoriken från de styrande. I flera debatter som rör bolagsfrågor och näringslivsklimat har vi fått lära oss att kommunen och den styrande minoriteten inte gör något fel i dessa frågor. Allt är missuppfattningar eller feltolkningar från oss eller från näringslivet. Lösningen blir således att fortsätta med den uppfostrande strategin där vi ska lära oss förstå att allt fungerar felfritt från kommunens sida och får inte ifrågasättas.
Det som blir allt tydligare i undersökningen är hur det kommunala bolagen styrs och påverkar näringslivets och kommunens möjligheter till ökad tillväxt. Vi har stora och starka kommunägda bolag som idag mer eller mindre dominerar och styr den lokala marknaden. Man har i koncernen byggt upp stora värden vilket givetvis inte är fel. Men frågan som bör ställas är om vi skapat mer tillväxt och ökat skatteintäkterna genom att släppa på det kommunala ägandet eller minskat på de tjänster som utförs och levereras i kommunal regi? Svaret är givetvis ja! Flera aktörer och flera välfärdsutövare skapar kostnadseffektivitet, ett positivt företagsklimat som stimulerar till entreprenörskap, bidrar till en innovativ miljö som framförallt stärker välfärdens kvalitet.
Allt detta styrs politiskt genom ägardirektiv, mål, visioner och strategier. Att det inom socialdemokratin finns ett inbyggt motstånd att minska det kommunala ägandet samt andelen verksamheter i kommunal regi är ingen hemlighet. Det ligger i deras ideologi. Men att Centerpartiet kan försvara utvecklingen vi sett under de senaste åren är obegripligt. Speciellt då Centern gärna vill lyfta fram sig själv som ett företagarvänligt parti. För mig känns allt som en välregisserad teater där strategin handlar om att ständigt flytta fokus från kärnfrågan och problemen samt komma med otydliga bortförklaringar. Detta är fel strategi om vi ska kunna vända på den negativa trend som vi nu kan konstatera. Ska Västerviks kommun utvecklas så måste näringslivsfrågorna tas på allvar med en helt annan attityd till företagarna.