Men idrottsföreningar behöver någonstans att vara, annars uteblir förstås de goda effekterna. Som företrädarorganisation för föreningsidrotten i Småland vill vi öppna upp för en fördjupad dialog med politiker och tjänstemän kring de lokala behoven av anläggningar och miljöer för idrott.

Historiskt sett har föreningsidrotten i Sverige haft goda förutsättningar och en bra tillgång till idrottsytor, inte minst tack vare att kommunerna själva byggt eller understött byggnation och drift av anläggningar. Även idag är kommunerna den viktigaste medspelaren för den ideella föreningsidrotten –  men frågan om anläggningstillgången upplevs av många föreningar som deras största utmaning.

Väl medvetna om det ekonomiska läget i en förväntat svagare konjunktur de kommande åren, vill vi framföra några av våra önskemål och rekommendationer om en strategisk satsning på idrottsanläggningar i kommunen:

Inventera utbud och efterfrågan. Ta gärna hjälp av lokala idrottsföreningar och oss i distriktsidrottsförbundet. (Enligt Riksidrottsförbundets årliga enkätundersökning “Kommunrapport, 2019” har 45 procent av kommunerna i Sverige gjort en analys av tillgången till idrottsytor i kommunen. Det behöver bli fler.)

Gör en långsiktig utvecklingsplan. Lämpliga markområden för idrott behöver pekas ut redan i översiktsplanen och i fördjupade översiktsplaner. För att det ska vara möjligt behövs en långsiktig utvecklingsplan för idrottsanläggningar och idrottsmiljöer där behoven beskrivs.

Utred förutsättningarna för olika idrotter. Anläggningsstöd kan ges i olika former. För ökad rättvisa, klarlägg fördelningen av direkta medel samt subventioner till dels de idrotter som hyr kommunala anläggningar, dels de som driver sina egna.

Använd principen Skola och Fritid. Anläggningar som används av skolan på dagtid och av föreningsliv och allmänhet på kvällar ger ett effektivt resursutnyttjande. Vid nybyggnation och renovering av till exempel sporthallar behöver hänsyn tas till idrottens behov (linjerat innermått 40 x 20 meter, takhöjd, förrådsutrymmen med mera).

Samverka över kommungränser. En enda kommun kan inte erbjuda anläggningar för alla typer av idrott. Men det finns möjlighet att samarbeta med andra kommuner för att ge fler barn och unga möjlighet att prova olika idrotter.

Vi vet att människor med god tillgång och geografisk närhet till idrottsanläggningar rör på sig mer och mår bättre. Det leder till friskare invånare och lägre samhällskostnader för omvårdnad och sjukvård. Men just idrottsanläggningar är en av få punkter där idrottsrörelsen inte klarar sin verksamhet utan stöd från kommunsektorn. I gengäld bidrar idrotten med en mängd goda effekter för både individ och samhälle.

Vi på Smålandsidrotten gör vad vi kan genom fördelning av statliga investeringsmedel till lokala idrottsanläggningar. Och vi är tacksamma för kommunernas stöd till föreningsidrotten.