Det har varit ologiskt att böter inte kunnat ges till de som kastar småskräp på gatan och i naturen. Vid mätningar är det tydligt att det just är småskräp i form av fimpar, snus och tuggummi som är det vanligaste skräpet och därmed ett stort problem. När nu polisen får möjlighet att bötfälla dem som kastar exempelvis portionssnus eller en cigarettfimp på marken så hoppas vi att nedskräpningen minskar.

Nu behöver polisen vara aktiv och använda lagen så att det blir självklart för alla människor att inte slänga skräp på marken. Ordningsboten kan polisen dela ut direkt och det ska inte behövas någon omfattande administration. Inte desto mindre så har polisen många olika uppgifter och resurserna är begränsade. Vi föreslår därför att polisen gör kampanjinsatser likt de man till exempel gör för att minska buskörning med elsparkcyklar, se till att cyklister har lampor på cykeln, eller för att bilförare inte ska använda mobiltelefon felaktigt. Genom att göra en särskild kampanj så ges tillfälle att sprida kunskap till allmänheten i direkta möten men även via media. Om polisen är villiga att bidra till att nedskräpningen minskar så skulle det sannolikt uppskattas av många.

Redan 2011 infördes en möjlighet för polisen att ge böter till den som skräpar ner. Dessvärre valde politikerna vid den tidpunkten att undanta småskräp att omfattas av straffansvar. De senaste åren har polisen inte dömt ut särskilt många böter för nedskräpning. En orsak har varit att det varit otydligt vad som klassats som ringa nedskräpningsförseelse och därmed inte straffbart. Det har gjort det arbetskrävande för polisen att utfärda böter. Under de senaste tre åren har svensk polis utfärdat knappt 300 ordningsböter à 800 kronor för nedskräpning.

Runt 80 procent av skräpet är cigarettfimpar eller snusprillor. Utöver det tillkommer små godispapper, plastfolie runt cigarettpaket, eller andra flyktiga plastföremål. Plast kan vara en riktig miljöskurk. Plast som slängs på marken kan hamna i vattendrag och spolas ut till sjöar och hav. Djur kan lida och få plågsamma skador när de sväljer skräp. Ett nyare problem som upptäckts är spridningen av mikroplaster.

Vi är många som tycker det är självklart att inte kasta skräp på marken och som varje år deltar i skräpplockarkampanjen och tillsammans med andra städar bort skräp från stränder, naturområden, gator och torg. Nedskräpningen är inte bara dåligt för naturen. En annan aspekt är att skräpiga miljöer tenderar till att bidra till en känsla av otrygghet. Vi människor trivs helt enkelt bättre när det inte är skräpigt.

Vi i stiftelsen Håll Sverige Rent har gjort beräkningar som visar att Sveriges kommuner lägger miljardbelopp varje år på att städa upp skräp. Den notan får skattebetalarna ta. Nu när det blir straffbart att slänga skräp, litet som stort, så hoppas vi att skattepengar kan sparas, miljön värnas och våra gemensamma offentliga rum bli renare och trivsammare.

Tillsammans håller vi Sverige rent!