Regelkrånglet för företagen ökar. Tillväxtverkets senaste mätning visade att företagens regelkostnader ökade med 5,6 miljarder kronor 2016. Då är inte skatter och avgifter inräknade. Sett över tid har företagens administrativa kostnader ökat med 1,2 miljarder kr sedan 2013. Det är stora belopp som kunde användas till mycket annat än att hantera byråkrati.
Frågar man företagarna hur de upplever regelkrånglet så säger 32 procent av företagen att reglerna blivit krångligare att följa jämfört med föregående år, det visar en SKOP-undersökning Näringslivets Regelnämnd NNR, låtit genomföra. En av tre företagare har inget förtroende alls för regeringens regelförbättringsarbete alls och nästan varannan, 46 procent, har bara litet förtroende. Bara två procent av företagarna har mycket stort förtroende för regeringens regelarbete.
En tydlig majoritet av de tillfrågade företagarna (58 procent) menar att antalet anställda och/eller försäljningen skulle öka med införande av regelförändringar som minskar kostnader och risker.
Sammantaget är det ingen ljus bild som tecknas. Därför föreslår NNR att regeringen nu tillsammans med näringslivet tar krafttag och inleder en regelförbättringsprocess värd namnet. Vi behöver tydliga målsättningar, tydliga uppdrag och dialog med berörda.
Vidare föreslår vi att det utses en särskild ansvarig minister för regelförbättring, gärna i kombination med ansvar för entreprenörskap då dessa frågor många gånger hör ihop.
En sådan minister skulle få ett tydligt mandat och central roll som pådrivande i att ta fram reformer som leder till kostnadseffektiva och för ändamålet enkla regler. Likaså skulle ministerportföljen ha en helhetssyn och överlappande funktion bland de olika intressen som de skilda departementen företräder. Ministern skulle också kunna komma med initiativ på olika områden och ansvara för regleringsfrågor som faller mellan stolarna. Detta inte minst för att främja utvecklingen av nya innovationer, produkter, tjänster och bolag som dagens regelverk och byråkrati inte är anpassade för.
Behövs verkligen ytterligare en minister, frågar sig vän av ordning?
Ska inte alla inom regering och myndigheter arbeta med regelförbättring? Jo förvisso, men idag har allas ansvar blivit ingens ansvar. Regelförbättring är många gånger ett effektivt sätt att frigöra resurser som kan användas till investeringar inom företagen och det kostar sällan statskassan något. Att minska företagens regelbörda är därmed ett enkelt och kostnadseffektivt sätt att bidra till ökad tillväxt, göra jobben fler och därmed vårt välstånd bättre.
Det är egentligen bara att sätta igång - och det är dags nu.