Debatt: Matproduktionen måste klimatanpassas snabbare

Ingen har undgått rapporteringen om det extrema vädret i Europa i sommar. I Sverige har vi på de flesta håll haft ett mer normalt väder för växtligheten och den skörd av spannmål som bärgats kommer räcka till alla utan att vi behöver importera. En del har nog lyckats urskilja i medierapporteringen att i sydöstra Sverige har det återigen varit torrt. Det är inte andra året på rad utan det femte. Skördar av gräs till djuren har blivit låga, majs och spannmål brådmognar och en del lantbrukare tvingas slakta djur i förtid. 

År 2018 gick det inte att försörja den svenska befolkningen med spannmål till bröd och pasta med mera eftersom skörden var lägre än de cirka 4,3 miljoner ton som vi årligen äter. Flera lärdomar har dragits sedan dess. Bland annat att skördarna skadades mer hos lantbrukare som inte kunde bevattna. 

Enligt SMHI finns cirka 100 000 sjöar i landet, men de flesta lantbrukare bor inte vid sjöar eller stora vattendrag. För att bevattna behöver de därför anlägga bevattningsdammar för att samla in vinterns nederbördsöverskott. Sedan 2018 har regeringen avsatt pengar i EU:s Landsbygdsprogram för att anlägga fler bevattningsdammar, vilket är positivt. Men pengarna är starkt begränsade och anläggningstakten låg. Med nuvarande tempo kommer var sjätte åker att kunna nås av bevattning från en bevattningsdamm om 100 år. Det är en avsevärd temposkillnad mot vad staten tycker behövs för att miljöanpassa vattenkraft där jobbet ska vara gjort inom 20 år. 

Vi blir en ungefär en miljon fler människor i Sverige var 15:e år och säkerställa matproduktionen genom att anpassa den till det nya klimatet är viktigt. Det är naivt att sätta förhoppningen till att andra länder inte har torka samtidigt som Sverige och har livsmedel över att exportera till oss just då. Ökad bevattning gör också att näringsämnen utnyttjas effektivare av växterna och inte läcker ut i havet. Efter sommaren 2018 steg kvävehalten i åar och i grundvatten som används som dricksvatten. 

I den svenska debatten blir klimatanpassning ofta reducerat till att handla om att undvika vatten i källare i tätorter. Det är naturligtvis ett stort problem som riskerar att bli ännu större, men samtidigt behöver blicken lyftas till ett perspektiv som omfattar hela landskapet där större delen består av jord- och skogsbruk. Vattnet ur ett produktions- och klimatanpassningsperspektiv bör få ett värde liknande vatten ur ett miljöperspektiv.