Är du man? Slår du din kvinnliga partner? Våldtar? Trycker ner psykiskt? Kanske till och med dödar? Nähe, inte det? Vad bra! Men sluta inte läsa här, det här handlar i allra högsta grad om dig ändå.
Du vet den där sägningen "Alla män slår inte men alla som slår är män", är inte så tokig ändå för även om just du inte slår känner du med största säkerhet minst en man som faktiskt gör det. Hur tänker du kring det? Är det okej bara för att det inte är du som slår och dödar?
Svaret är förhoppningsvis nej på den frågan men vad ska du göra åt det? Här kommer några förslag:
• Acceptera inte sexistiska skämt. Det är lockande att höhö:a med för att slippa vara "den där tråkiga mjukisen som inte har någon humor". Men sträck på dig och säg ifrån!
• Var en förebild. Vi behöver uppfostra våra söner att respektera alla oavsett kön, att kärlek inte börjar med bråk och att man inte visar att man gillar nån genom att slå eller nypa föremålet för kärleken.
• Var uppmärksam! Har dina tjejkompisar, kvinnliga kollegor eller systrar oförklarliga blåmärken, blir hon alltid hämtad av mannen efter jobbet, ringer och skriver han till henne flera gånger när ni umgås utan honom? Då är det läge att fråga henne hur hon har det där hemma.
Det är inte alltid kul eller ens särskilt lockande att vara den där obekväma personen som säger ifrån, men det är heller inte särskilt lockande att bli misshandlad, våldtagen eller mördad. Det kan otaliga kvinnor vittna om.
Vi måste alla hjälpas åt att stoppa mäns våld mot kvinnor och vi behöver inse att detta inte är ett kvinnoproblem, det är ett samhällsproblem. Du och jag kan ändra på detta tillsammans.