Pensionerna står högt upp på den politiska agendan just nu och frågan är viktig för många väljare. Var fjärde svensk kan tänka sig att byta parti i valet i september på grund av pensionsfrågan. Det visar en färsk Sifoundersökning som vi på Collectum har genomfört.
Larmrapporterna att pensionssystemet inte fungerar har duggat tätt på sistone och begreppet fattigpensionär har uppmärksammats både i media, av intresseorganisationer och inom politiken. Det är viktigt att inte blunda för att det finns pensionärer som har det svårt ekonomiskt. Samtidigt visar en studie av Finanspolitiska rådet att pensionärernas ekonomi aldrig har varit bättre.
I sin studie konstaterar Finanspolitiska rådet att pensionärers grundskydd, som garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd, är generösare än de skydd som den del av befolkningen som arbetar kan ta del av. I juni beslutade riksdagen dessutom att höja garantipensionen med upp till 1 000 kronor före skatt.
När SCB och Alecta analyserade svenskarnas ekonomiska standard visade det sig att det, tvärtemot vad många tror, finns fler "fattigyngre" och "fattigmedelålders" än "fattigpensionärer" i Sverige. Enda undantaget är de äldsta pensionärerna över 80 år som lämnade arbetsmarknaden för många år sedan, där många är änkor som en stor del av sitt arbetsliv arbetat deltid eller varit hemmafruar.
Pensionen kommer vanligen från tre håll: allmän pension från staten, tjänstepension från jobbet (för de allra flesta), samt från ett eventuellt privat sparande. Enkelt uttryckt gäller att ju mer du har arbetat och ju högre lön du har haft, desto mer får du i pension. I alla fall om du har haft kollektivavtalad tjänstepension, då kan du få upp till två tredjedelar av den tidigare inkomsten.
Kollektivavtalad tjänstepension innehåller också ett helt paket med försäkringar och skydd som bidrar till en tryggare tillvaro, såväl under arbetslivet som efteråt. Men i vissa branscher där många unga arbetar är kollektivavtalad tjänstepension tyvärr mera ovanligt.
Tjänstepensionssparande är långsiktigt sparande som ofta sträcker sig över 30–40 år. Regler och beslut som rör pension ska helt enkelt inte ändras efter varje val. Invånarna i Kalmar län förtjänar ett förutsägbart pensionssystem. Därför behöver länets riksdagsledamöter ta sitt ansvar och fatta väl genomtänkta och långsiktiga beslut om pensionssystemet baserade på underbyggda fakta – inte för att vinna kortsiktiga fördelar i en valrörelse.