Många beredda betala mer för återvunnet material

Visste du att vårt sätt att skaffa fram nya råvaror och använda dem i allt snabbare takt står för nästan hälften av klimatutsläppen i världen? Det är givetvis inte hållbart.

Många svenskar föredrar att handla produkter i återvunna material, som plast, och är beredda att betala mer för en märkning som informerar om andelen återvunnet material i varorna de köper.

Många svenskar föredrar att handla produkter i återvunna material, som plast, och är beredda att betala mer för en märkning som informerar om andelen återvunnet material i varorna de köper.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Debatt2021-08-09 05:53
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Om vi ska vända klimatförändringen behöver vi ändra på hur vi konsumerar, från stort till smått. Då är en av de absolut viktigaste förändringarna att använda mer återvunna material i stället för nya.

Många människor vill gärna bidra genom att välja de produkter som ger den minsta belastningen på miljö och klimat. Men tyvärr upplever många konsumenter att det är svårt att göra hållbara val eftersom de saknar information om hur sakerna de köper påverkar planeten.

När vi på miljöföretaget Ragn-Sells frågade svenskarna om de vill ha en märkning som visar hur stor del av materialet i en vara som är återvunnen svarade åtta av tio ja. Dessutom känns det okej att betala för det: Hälften av svenskarna, 48 procent, lägger gärna tio procent mer för att kunna välja en vara med en högre andel återvunnet.

Det är oerhört glädjande – och en kraftfull signal till alla som tillverkar något: Köparna vill att ni i första hand använder återvunna material. I stället för att bryta nya råvaror som orsakar stora klimatutsläpp kan vi minska slöseriet med värdefulla resurser och använda material som vi redan har ett varv till. Då gör vi klimatet en kolossal tjänst och undviker att lämpa över våra miljöskulder på nästa generation.

Under de senaste två decennierna har utvinningen av naturresurser ökat lavinartat. En förklaring är att det ofta är mer lönsamt att använda nya råvaror, som att producera ny plast av olja i stället för att använda återvunnen plast. Vårt sätt att använda nyproducerade råvaror orsakar också vattenbrist och utarmar den biologiska mångfalden, enligt FN.

Den goda nyheten är att vi kan angripa de här problemen genom att använda råvarorna många gånger, det som kallas cirkulär ekonomi. En tydlig märkning som visar hur stor andel av en vara som består av återvunnet material skulle vara ett rejält kliv i rätt riktning. Det skulle leda till ett massivt tryck på företag som vill sälja sina varor och påverka hela tillverkningen radikalt, från råvara och design till produktion.

Signalen från svenskarna är glasklar: Åtta av tio svenskar vill få hjälp av en sådan märkning och betalningsviljan finns. Tekniken för att fasa ut farliga ämnen och se till att värdefulla material gör nytta igen finns också. Oavsett hur de senaste turerna i rikspolitiken slutar är det ordinarie val om ett drygt år. Nu har Kalmar läns riksdagsledamöter ett gyllene tillfälle att driva på för en ny standard som ger Sverige en internationell ledartröja och hjälper invånarna i Kalmar län att göra klimatsmarta val.