Trots liten befolkning står Kalmar län för en stor del av den svenska livsmedelproduktioner, inte minst vad gäller bönor. Riksdagsledamoten Gudrun Brunegård (KD) vill därför att regeringen ser över infrastrukturmedlen till områden som drabbats av strukturell snedvridning och utebliven tillväxt.
Kalmar län domineras av de gröna näringarna och står för en ansenlig andel av Sveriges livsmedelsproduktion. Med endast 2,4 procent av landets befolkning svarar Kalmar län, enligt Region Kalmar läns livsmedelsstrategi, för följande produktionsandelar på den svenska marknaden:
• 95 procent av bönorna
• 25 procent av kycklingen
• 17 procent av äggen
• 12 procent av mjölken
• 10 procent av nötköttet
Men livsmedel produceras på landsbygden och där är vägnätet dåligt underhållet. Även glesbygden behöver väl fungerande infrastruktur. I tider då självförsörjningsgraden behöver höjas för att minska beroendet av livsmedelsimport, behöver transporterna på det finmaskiga vägnätet förbättras.
Mörlundaslätten bevattnas av Emån. Där finns en bördig och levande jordbruksbygd, som även har framgångsrika företag inom besöksnäringen, som Målilla älgpark. Den dominerande potatisleverantören till flera av de omgivande kommunerna, har lagerlokaler på båda sidor om bron över Emån i Lilla Aby, med dagliga transporter mellan de olika lagren i varukedjan och gårdsbutiken, där det även finns servering. På grund av avstängningen för transporter tyngre än personbilar, tvingas företagstransporter till omvägar på upp till en och en halv mil enkel resa. Extrakostnaderna och de uteblivna intäkterna för företagen i bygden beräknas uppgå till flera miljoner kronor.
Det finns ett samband mellan tillgänglighet och tillväxt. Sydsvenska handelskammaren konstaterar i rapporten ”Hela kungariket och halva pengarna” att Kalmar län drabbats av en betydande historisk och kontinuerlig snedvridning som pågått under en lång tid och påtalar att om trenden inte vänds riskerar vi att få nästan 30 år med stora obalanser i svensk infrastruktur.
Vi behöver ta tillvara det entreprenörskap som finns på landsbygden. Länets position både som framträdande besökslän och livsmedelsproducent behöver stärkas. För att det ska ske behöver en större andel av de statliga infrastrukturmedlen komma Kalmar län till del.
Sydsvenska handelskammaren beskriver hur investeringar leder till tillväxt, som motiverar kommande investeringar. Dynamiken blir den motsatta i regioner med få och begränsade satsningar. Ett omtag behöver göras i analys, utvärdering, diskussion och prioritering av dess betydelse och förutsättningar för svensk regional produktivitetsdriven tillväxt. På så sätt kan man komma ur situationen med konstanta snedvridningar i svensk infrastrukturpolitik. Sydsvenska handelskammaren menar att det finns en rad exempel där detta kan åstadkommas med förhållandevis små medel.
Gudrun Brunegård (KD).
Jag har därför lagt en motion i riksdagen där regeringen uppmanas att göra just ett sådant omtag. Kommande revideringar och kompletteringar av infrastrukturmedlen behöver prioritera områden som under lång tid drabbats av strukturell snedfördelning och de negativa konsekvenser i form av utebliven tillväxt som blivit följden av det.
På så sätt kan en livskraftig landsbygd byggas, som bidrar till Sveriges BNI men också till vårt lands självförsörjningsgrad. Därför är det en viktig signal att regeringen i sin budget anslår en miljard extra för att åtgärda eftersatt underhåll på det finmaskiga vägnätet.