Tidigare har det alltid hetat att länsfärdtjänst skulle innebära en merkostnad på 14 miljoner kronor årligen. En ny rapport från regionens tjänstepersoner visar att det snarare handlar om 5-10 miljoner kronor, alltså 30-65 procent mindre än tidigare bedömning. Men för att slippa säga ja hänvisar majoriteten nu till kostnader långt fram i tiden. När fler invånare i länet blir äldre och berättigas färdtjänst blir denna reform alldeles för dyr, menar Länsunionen.
Jag har varit med i politiken länge, men blir ändå något förbluffad av det synsätt som avslöjas. Flera beslut som har rört betydligt större summor har fattats utan minsta intresse för befolkningsprognoser. Låt mig peka på tre exempel:
• Kollektivtrafikens strategi för 2020-talet innebär en merkostnad för skattebetalarna på i bästa fall 170 miljoner kronor 2029 jämfört med 2019. Med dagens självförsörjningsgrad hamnar merkostnaden på 200 miljoner kronor. Ingenstans i beslutet togs hänsyn till befolkningsutvecklingen.
• Under coronapandemin har vi noterat att länstrafiken haft ett oerhört tapp av biljettintäkter, vilket inneburit att KLT väntas sälja hälften så många biljetter som budgeterat under 2021. Varannan krona från biljettintäkter har uteblivit. Det är över 100 miljoner kronor mindre i finansiering i år. Ingen gång har majoriteten uttryckt intresse och behov av att fatta särskilda beslut om kostnadsbesparingar till följd av de nya beteendemönster som pandemin har skapat.
• Majoriteten utropade ”grönt ljus” för pendeltågstrafik på Stångådalsbanan, trots att utredningen visade på en ökad trafikkostnad på 18-24 miljoner kronor per år och behov av nya stationer för 15 miljoner kronor styck. Ingenstans i beslutet togs hänsyn till befolkningsutvecklingen, eller ens till befolkningsunderlaget idag.
Kristdemokraterna och Moderaterna föreslog att den nya rapporten om länsfärdtjänst skulle överlämnas till regionstyrelse och regionfullmäktige för beaktande inför beslut om budget för 2022. Men till och med detta röstade majoriteten ner.
Jag förstår inte logiken bakom att låta pengarna rinna iväg så länge det handlar om stora summor, vilket jag pekat på med ovanstående exempel. Samtidigt som man från Länsunionens företrädare gång på gång under snart fyra års tid och med allt mer krystade argument försöker blockera en frihetsreform som i kronor räknat är en småsak. Jag vill heller inte spekulera om orsakerna till detta agerande.
Men konsekvenserna är desto tydligare. För att få rätt att använda färdtjänst måste man ha en långvarig funktionsnedsättning som skapar väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand och/eller resa med allmän kollektivtrafik. Med dagens regelverk är man i princip hänvisad till att resa inom hemkommunen. Den frihet som är självklar för andra invånare nekas den som behöver färdtjänst.
Så fungerar det inte i andra län, och jag tycker att det är självklart att det inte borde fungera så i vårt län heller. Den nya rapporten stärker mig i övertygelsen att den tidigare kostnadsbild som redovisades var överdriven. Jag är fullt övertygad om att vi kan erbjuda personer med funktionsnedsättning länsfärdtjänst även i Kalmar län, och kommer att fortsätta verka med kraft för denna jämlikhets- och frihetsreform.