I Sverige har man utbildat för få läkare under många år, därför har vi blivit tvungna att rekrytera från andra länder. Många unga som varit intresserade av läkarutbildning har fått söka sig utbildning utomlands.
Vi har en vårdstruktur där alltför många söker direkt till akutmottagningarna vid sjukhusen istället för att söka sin distriktsläkare eller ringa 1177. Det beror delvis på dagens brist på distriktsläkare. Andelen läkare verksamma som distriktsläkare i förhållande till sjukhusläkare och privatläkare så ligger andelen distriktsläkare mycket lågt i Sverige jämfört med de flesta länder i Europa.
Irland utbildar i det egna landet 82,3 läkare/år per 1000 praktiserande läkare. Danmark 53.3, Finland 39,4 och i Sverige 26,8. Sverige ligger sämst till bland 19 EU-länder.
Antalet AT-platser vid svenska sjukhus är för få, man kan få ”köa” 1-2 år innan man får en AT-tjänst som måste göras innan man får sin läkarlegitimation.
Kristdemokraterna medverkade i Alliansregeringen till att kraftigt öka antalet platser för läkarutbildning i Sverige. Även antalet AT-tjänster behöver ökas, liksom antalet ST-block inom framför allt primärvården. En begränsande faktor där är att det inte finns tillräckligt med handledare.
Vid senaste budgetarbetet för 2018 i Landstinget i Kalmar län fanns ett skarpt förslag från Alliansen att öka antalet distriktsläkartjänster, för att förbättra tillgängligheten i primärvården och minska trycket på akuten och övriga sjukhusmottagningar. Budgetförslaget från Alliansen innehöll konkret förslag på finansiering. Men förslaget röstades ner av majoriteten.
Mindre läkarmottagningar är svårbemannade inte endast i Överum och Ankarsrum utan i större delen av landet. En mera framkomlig satsning är att bygga upp verksamheten kring de större hälsocentralerna, som sedan stöttas i Överum. Även Gamleby saknar idag flera läkare och är i beroende av hyrläkare. För att ge bättre förutsättningar är det nödvändigt att snarast genomföra den sedan länge planerade satsning på nya lokaler i Gamleby.