Vi behöver ständigt lyfta kvinnor och flickors hälsa genom att driva på politiskt men också som medborgare efterfråga den vård man har rätt till. Kvinnor och flickors hälsa är ett brett begrepp som omfattar de fysiska, psykiska och sociala aspekterna av hälsa som specifikt påverkar kvinnor genom hela livet. Det innefattar både biologiska faktorer, såsom reproduktiv hälsa och hormonella förändringar, sociala faktorer som arbetsförhållanden, våld i nära relationer och ojämlikhet i vården.
Idag är det orimligt långa väntetider för att få hjälp mot exempelvis endometrios, PCOS (obalans av hormoner från äggstockarna), livmoderframfall, klimakteriebesvär, lipödem och smärttillstånd. Det är också bekymmersamt att unga flickor ignoreras eller feldiagnosticeras vilket kan leda till fortsatt smärta och oönskad frånvaro från skolan som i sin tur påverkar skolarbetet. Socialstyrelsen ska nu genomföra insatser för en jämlik hälso- och sjukvård med fokus på sjukdomar som främst drabbar kvinnor och flickor och den ser vi fram emot att få ta del av. Det sker på uppdrag från Socialdepartementet som leds av socialminister Acko Ankarberg Johansson (KD).
Inom flera områden har forskning och diagnostik varit inriktade på män vilket visar sig bland kvinnors sjukdomar där hjärt- och kärlsjukdomar som är en av de vanligaste dödsorsakerna för kvinnor. Symtom på hjärtinfarkt ser ofta annorlunda ut hos kvinnor vilket leder till sämre vård och senare diagnos. Regeringen kommer att följa upp de tidigare satsningar som gjorts och strävar efter att stärka forskningen kring kvinnors hälsa och säkerställa en mer jämlik och kunskapsbaserad vård för kvinnor i Sverige.
Många kvinnor balanserar både arbetsliv och majoriteten av det obetalda hemarbetet vilket leder till kronisk stress. Kvinnor förväntas ofta att vara omhändertagande och tillgängliga för andra, vilket kan leda till att de prioriterar andras behov framför sina egna. Här arbetar KD med flera incitament; dels att eliminera omotiverade löneskillnader mellan kvinnor och män, dels att uppmuntra till ett mer jämlikt uttag av föräldraledighet för att främja en jämnare fördelning av hemarbete. När det gäller unga flickor rapporteras ångest, stress och nedstämdhet. Faktorer som sociala medier, prestationskrav i skolan och kroppsideal spelar stor roll.
Kristdemokraterna vill se en sammanhållen vård genom att skapa en integrerad barn- och ungdomshälsovård genom att stärka den s k ”första linjen”, som inkluderar primärvård, elevhälsa och ungdomsmottagningen. Målet är att erbjuda tidiga kontinuerliga insatser för barn och unga samt deras familjer. Genom tidiga stödinsatser, föräldraskapsstöd för att stärka familjer och därigenom främja barns och ungas psykiska hälsa.
För att förbättra kvinnor och flickors hälsa behöver vi agera på flera nivåer – från vården och skolan och arbetsmarknaden och familjepolitiken. Samhället måste investera i en jämlik vård, bättre stöd för psykisk hälsa, en rättvisare arbetsmarknad, tryggare livsvillkor och ökad medvetenhet. Det handlar inte bara om individuella val utan strukturella förändringar.
Margreth Johansson (KD)
Ledamot Regionfullmäktige Kalmar län