Friskolereformen genomfördes 1992 av regeringen Bildt, men Göran Persson bäddade för reformen genom att kommunalisera skolorna. Så vitt jag minns, fanns det intresse för att starta fristående skolor från olika intressegrupper i samhället oavsett politisk hemhörighet. Kommunen ska nu alltid yttra sig om vilka effekter en nyetablering kan föra med sig, innan den nya skolan får tillstånd att starta. Detta är ytterst relevant eftersom kommunens skolbudget påverkas. Dessutom har kommunen alltid det yttersta ansvaret för att det finns skolplatser åt alla elever. Den kommunala skolan kan aldrig neka till att ta tillbaka elever som vill välja om, eller ta hand om dem som blir utan skolplats med kort varsel. Sedan är det Skolinspektionen som till sist fattar beslut på grundval av inskickad ansökan. Det var alltså kommunens yttrande angående Alphaskolans ansökan som debatterats både i Barn- och utbildningsnämnden (BUN) och kommunstyrelsen för några veckor sedan.
Jakob Styrenius pekar i sin ledare på att friskolereformen ger möjligheter för föräldrakooperativ att i egen regi och ”med möjlig ekonomisk vinst” driva en liten landsbygdsskola, som kommunen vill lägga ner. För kommunen gäller då att de minskade intäkterna för färre kommunala elever balanseras av minskade kostnader för lokaler och personal, då ansvaret har tagits över av kooperativet. I Alphaskolans fall handlar det om att BUN får avstå skolpengar, men kostnaderna för skollokaler och personal kvarstår oförändrade.
I BUN:s sammanträde var det ingen som ifrågasatte Alphaskolans motiv eller framförde några klagomål på den verksamhet som redan bedrivs av Alphaskolan, vilket Liberalernas debattartikel antyder. Däremot väcktes frågor angående uppgifter i den ansökan som skickats in. Som Liberalerna så riktigt påpekar lyder inte fristående skolor under samma offentlighetsprincip som den kommunala skolan, vilket gör att de ekonomiska kalkylerna kan bli mera svårtolkade. Men om man endast tittar på de uppgifter i ansökan som anger hur mycket kommunalt bidrag (skolpeng) som Alphaskolan räknar med att få, så handlar det om cirka 3 miljoner första året, cirka 5,8 miljoner andra året och cirka 8,7 miljoner år 3. Efter ytterligare tre år är skolan helt utbyggd med 175 elever och då bör det kommunala bidraget hamna på minst 15 miljoner kronor per år.
BUN:s redan mycket ansträngda budget måste minskas med de miljoner som kommer att tillfalla Alphaskolan. Vad kan man spara in? Det går knappast att lägga ner en skola i tätorten, även om vi vet att vi har en överetablering (PWC-rapporten), utan en större omorganisation. Hyreskostnaderna blir desamma, även om man lyckas spara in några lärartjänster genom att göra större klasser. Risken är att man måste omprioritera, vilket ofta drabbar dem med störst behov i första hand. Utan tvekan får en nyetablering av en F-6 skola ”långtgående pedagogiska, ekonomiska och organisatoriska konsekvenser för Västerviks kommun”, som kommunstyrelsens yttrande formulerades.
Westerwikspartiet är ett lokalt parti som arbetar för Västerviks bästa. För vår del handlar det i denna fråga inte om politisk ideologi eller en ”negativ inställning till privata initiativ” som Jakob Styrenius uttrycker det, utan kalla fakta. I dessa tider när alla inser att de närmaste åren kommer att bli svåra för kommunerna, måste man se till realiteterna och inte fatta kostbara beslut grundade på ideologiska luftslott. Utan en reell förstärkning av BUN:s ekonomi blir priset för att 175 elever ska få gå i Alphaskolan alltför högt. Det måste betalas genom kraftiga besparingar för kommunens 3 700 övriga grundskoleelever.