Svar på ledare om kommunens finansieringspolitik publicerad 7/10
Lördagens ledare, skriven av Jakob Styrenius, tog återigen upp frågan om kommunens räntepolitik med rubriken ”Frågorna förblir obesvarade”. Vi har tidigare i VT beskrivit hur detta ser ut men känner att vi kanske inte varit tillräckligt tydliga eftersom frågorna kvarstår.
Vi vill med det bestämdaste avvisa de insinuationer som kan anas i artikeln om att skattebetalarna förlorat pengar i kommunens upplåningsverksamhet. Tvärtom är det så att kommunen har en mycket välskött finansverksamhet som gett kommunen och dess bolag låga räntekostnader samtidigt som den genom en ansvarsfull avvägning mellan långa och korta lånetider minimerat risken för stora överraskningar vid plötsliga ränteuppgångar.
Kommunen har en av kommunfullmäktige antagen finanspolicy där regelverk för upplåning har beslutats. Policyn är en offentlig handling som tagits fram i sann demokratisk process. Där finns bland annat krav på att ränterisken över tid ska minimeras. Skulle kommunen inte följa detta kommer revisorerna att slå larm. Upplåningen bör ju, med den lånestock som kommunkoncernen har på cirka 2 miljarder kronor, hanteras ansvarsfullt.
Den strategi vi valt är att variera olika löptider för att skapa en så förmånlig låneportfölj som möjligt. Att lägga hela låneskulden på lång fast ränta skulle bli extremt dyrt för kommunen, men vi kan inte heller ha allt i rörlig ränta eftersom det skulle äventyra hela ekonomin vid en ränteuppgång. Med så kallade ränteswappar har vi kompletterat låneportföljen med ytterligare ett ränteverktyg där vi bättre drar nytta av de låga rörliga räntorna, samtidigt som vi försäkrar oss mot plötsliga räntestigningar. Försäkringen kostar förstås en del men är ändå förmånligt jämfört med långa fasta räntor som hade varit alternativet. Kommunen har sparat cirka 2 miljoner årligen genom användningen av dessa ränteswappar.
Om kommunen har goda resultat så kan ränterisken öka då ekonomin tål större svängningar. Under senare år har Västerviks kommunkoncern haft en stabil ekonomi varför den genomsnittliga räntebindningstiden minskats. Detta har medfört en lägre genomsnittsränta och lägre kostnader för kommunen.
Systemet med varierade räntor och löptider är det som allmänt rekommenderas för en ansvarsfull finansiering.
Vår mening är att räntepolitiken tagits fram i sann demokratisk anda präglad av öppenhet och tydlighet. Vill man ändra vårt sätt att jobba kring räntepolitiken är det främst i kommunfullmäktige som detta kan göras. Samtliga detaljer för ränteswapparna och låneräntorna finns att läsa i vår årsredovisning. Det finns ingenting konstigt i detta och vi är helt öppna för synpunkter och diskussion. Våra ekonomer gör mer än att bara följa lagen. De jobbar hårt och aktivt för att skapa så smarta, effektiva och hållbara lösningar som möjligt för våra kommuninvånare. Detta utifrån de spelregler som politiken beslutar om.