Vid senaste partikongressen sade presidenten och den enväldige partiledaren Xi Jinping att Kina erbjuder världen kinesisk visdom och kinesiska lösningar på världens problem. Xi Jinpings vision är att Kina ska bli världens ledande stormakt kulturellt, politiskt, ekonomiskt och inte minst militärt och att sociala medier ska skapa en positiv bild av Kina utomlands.
Alla medier är strängt partikontrollerade och i den nya världsordningen ingår en massiv upprustning av militären. Vid mitten av
århundradet ska styrkorna vara av världsklass. Militären ska kunna sättas in för att säkra kinesiska medborgare, naturresurser och hamnar runtom i världen.
Militären lyder under och dirigeras helt av partiet. Särskilt stor vikt läggs vid upprustningen av flottan som ska kunna användas på alla världshaven. Rent militärt ägnas nu uppmärksamheten mot Kinas gränsområden. Stor spänning råder mellan Kina och Indien som båda satsar stort på militären. Kinesiska aktiviteten är stor även kring Sydkinesiska sjön.
Den mer fredliga aktiviteten sker i form av stora och kostsamma direktinvesteringar i vägar, järnvägar och hamnar i ett brett bälte genom Asien mot Europa. Det är de nya ekonomiska sidenvägarna – Bälte- och Väginitiativet. I nuläget har 70 länder anslutit sig till BVI. Investeringarna bidrar till ländernas ekonomiska utveckling och ges i form av lån. Samtidigt skapar de ett starkt politiskt beroende av Kina. Berörda länder kan inte gå emot Kinas kärnintressen och riskerar bli Kinas lydstater.
Kinas inflytande märks även inom EU. Ett statligt kinesiskt bolag har köpt Greklands största hamn. Grekland blockerade i juli för första gången i FN:s råd för mänskliga rättigheter ett inlägg som kritiserade Kinas nedslag på dissidenter. Ungern är stor mottagare av kinesiska investeringar och har upprepade gånger blockerat EU-uttalanden som kritiserat Kinas angrepp på mänskliga rättigheter.
Norge har haft frostiga förbindelser med Kina efter att regimkritikern Xiaobo fått Nobels fredspris. Relationerna blev normala igen när regeringen under Erna Solberg avtalade att inte stötta handlingar som undergräver Kinas kärnintressen. Åren därefter gjorde Kina några av sina största internationella affärer med just Norge.
Efter jul har i Sverige stor uppmärksamhet riktats mot det kinesiska bolaget Geelys stora investering i AB Volvos lastbilar. Geely
äger sedan tidigare Volvo Cars. Både Storbritannien och Ungern har efter jul uttalat önskemål om stora kinesiska investeringar.
I Östafrika tävlar västerländska och kinesiska företag om att få göra direktinvesteringar. De statskontrollerade kinesiska företagen har den konkurrensfördelen att de inte ställer krav på mänskliga rättigheter.
Kinas ledare Xi Jinping tror att Kinas politiska och ekonomiska stabilitet kan bli en förebild för övriga världen och då främst för utvecklingsländerna. Demokratins friheter och uppslitande flerpartisystem försvårar enligt kinesiska partiledningen ett för
folkets bästa effektivt styrelsesätt.