"Vi närmar oss ännu en julavslutning där det är oklart vad som egentligen är tillåtet vad gäller traditionen att ha avslutningen förlagd till en kyrka och vad en sådan stund i så fall får innehålla. Regeringen har i flera år segat i frågan", menar Gudrun Brunegård (KD), riksdagsledamot från Vimmerby.
Det har nu gått drygt fem år sedan riksdagen uppmanade regeringen att konfessionella inslag ska få förekomma i offentliga skolor, i annan utbildning än undervisning, vid vissa tillfällen i samband med firandet av skolavslutningar och andra traditionella högtider. Regeringen är fortsatt saktfärdig.
I ett svar på en skriftlig fråga från Kristdemokraterna i juni i år, beskriver utbildningsministern att man tillsatt en utredning som lämnat förslag i frågan. Utredningen föreslår att skolor ska få förlägga firandet av avslutningar och uppmärksammandet av traditionella högtider i gudstjänstlokaler, men utan konfessionella inslag. Ministern hänvisade till att förslagen bereds inom regeringskansliet.
Vi menar att regeringen hukar i en, för många, viktig fråga. Inte bara bortser regeringen från att elever ska få ta del av kulturarvet utan väljer även att inte genomföra riksdagens tillkännagivande.
Regeringens svar lämnar föga att hoppas på för barns möjlighet att kunna fira julavslutning i kyrkor. Att läsa en bön eller stämma in i en julpsalm verkar socialdemokraterna vända sig emot. Många skolor tvekar inför vad som är tillåtet och inte. De behöver få ett klargörande nu. Det är knappast skadligt för barn att bli påminda om varför vi firar årets största högtid.
Vi kristdemokrater fortsätter att uppmärksamma regeringen om riksdagens beslut. Om restriktioner med anledning av pandemin så tillåter, hoppas jag att skolor får tydliga riktlinjer så att barnen på julavslutningen kan få sjunga ”Nu tändas tusen juleljus” utan ängslan.