Enligt en studie från Högskolan i Jönköping är det bara 36 av landets 290 kommuner som ökar sin yngre befolkning. Ett gemensamt drag för dessa är att de har en näringsstruktur som passar unga, genom att ha många företag som erbjuder förstagångsjobb och att man har tagit till vara turismens många arbetstillfällen.
För att människor ska ges förutsättningar att bo på landsbygden är det också helt avgörande att det finns tillgång till bra infrastruktur i form av bredband, telefoni och vettiga pendlingsmöjligheter. Det måste gå att ta sig till och från arbetet eller skolan, men det måste också gå att betala räkningar via internet eller lägga en order för företagaren. Omkring 90 000 företag på landsbygden finns idag inom de gröna näringarna. Det är en av landets största småföretagargrupp som tillsammans står för drygt 4 procent av vår BNP. Dem måste vi ge rätt förutsättningar så att de kan utvecklas. Faktum är att en mjölkbonde skapar jobb åt fyra till fem andra.
Den viktigaste frågan för att landsbygden ska behålla sin dragningskraft är jobben. Det är jobben som skapar kunder till matbutiken, patienter till vårdcentralen och elever till skolan. Vi vet att fyra av fem jobb skapas i företag med mindre än 20 anställda. Därför måste vi politiker göra vad vi kan för att ändra det onödiga regelkrångel som många företagare upplever. Förenklingsresan, i vilken flera myndigheter med uppdrag som rör lantbruket deltar, är ett gott exempel som startades av alliansregeringen. Den har bland annat gjort att trädräkningen i betesmarker nu försvinner, att myndigheterna ska samverka enligt konceptet ”en väg in” och att myndigheters bedömningar ska bli mer likvärdiga. En sådan aktiv och kontinuerlig dialog med företagarna är viktig men Alliansen har dessutom budgeterat för att sänka sjuklönekostnaderna för mindre företag. Detta är åtgärder som hjälper företag och som på så sätt håller landsbygden levande och jobben kvar.
Mot detta står den nya regeringens landsbygdfientliga politik med aviseringar om höjda arbetsgivaravgifter och kilometerskatt men också höjd skatt på handelsgödsel och slakt. Vi kan inte tillåta ytterligare pålagor för de svenska bönderna som innebär att det blir ännu dyrare att producera mat i Sverige. Handelsgödselskatten vill de höja trots att den inte har bidragit till ökad försäljning och därmed inte till försämrad miljö. Och slakteriavgiften som Alliansen sänkte med 90 miljoner kronor per år och som har lett till att antalet småskaliga slakterier näst intill har fördubblats ska också höjas. Detta gynnar inte landsbygden.
Det var därför en stor lättnad att dessa oskäliga kostnadsökningar kunde stoppas när alliansbudgeten vann i riksdagen. Nu har vi därför rätt budget men fel regering.
Det ska vara enkelt att leva på landsbygden. Då kan och vill folk bo kvar.