Klimatfrågan är i grunden en fråga om rättvisa, de som historiskt står för den minsta delen av de globala utsläppen drabbas hårdast av klimatförändringarna. Kvinnor är överrepresenterade bland världens fattiga och drabbas hårdare av klimatförändringar, bland annat därför att de har huvudansvar för att förse sina familjer med både vatten och mat. Men de är underrepresenterade bland världens beslutsfattare och i beslutsprocesser. I samband med internationella kvinnodagen på söndag vill Svenska kyrkan uppmärksamma sambandet mellan jämställdhet och klimat.
Det blir allt tydligare hur de globala klimatförändringarna får förödande konsekvenser världen över. Förvärrad torka och översvämningar får allvarliga följder för många människor.Särskilt hårt drabbas de som redan lever i fattigdom och utsatthet, med knappa resurser att möta ett förändrat klimat. De alltmer oförutsägbara regnen utgör en enorm utmaning för jordbrukare. I många utvecklingsländer utgör kvinnor en majoritet av dem som arbetar i jordbruket. Ett förändrat klimat leder till att matproduktionen blir allt mer oförutsägbar och många kvinnor riskerar att mista en livsviktig källa till såväl inkomst som föda.
För att effektivt möta och anpassa oss på ett globalt plan mot ett förändrat klimat är jämställdhet en grundläggande fråga, både kvinnor och män behövs för att möta världens klimatförändringar. Enligt FN är frågan om att involvera såväl kvinnor som män i beslutsprocesser central för att världen på ett effektivt och långsiktigt sätt ska kunna möta världens klimatutmaningar. Kvinnor är inte bara en utsatt grupp utan också en viktig förändringsaktör. Kvinnors erfarenheter, kunskaper och idéer behövs när strategier för klimatomställning ska utformas. De behövs också för att säkerställa att anpassningsåtgärder inte förstärker ojämlikheter, utan istället bidrar till att utsatta gruppers specifika behov och kunskaper omhändertas.
Med mindre än tio månader kvar till klimattoppmötet i Paris, då omvärldens förhoppningar är stora på att ett nytt globalt klimatavtal antas, måste genusperspektivet stärkas i politiken och i förhandlingarna. Sverige ligger i framkant när det gäller att koppla jämställdhet till utrikes- och klimatpolitiken. Vi förutsätter att Sverige nu också visar ledarskap för att uppmärksamma kopplingen mellan jämställdhet och klimat, och bidra till att frågan får den uppmärksamhet den behöver globalt.