Europas och därmed Sveriges befolkningssammansättning håller snabbt på att förändras i etniskt, kulturellt och religiöst avseende. Orsaken är de stora folkförflyttningarna orsakade av krig och även mycket höga födelsetal främst i Mellanöstern och många afrikanska stater. Europa blir i allt snabbare takt mångkulturellt.
För att det mångkulturella samhället ska fungera krävs anpassning både från invandrarna och den inhemska befolkningen. Till stor del beror detta på möjligheterna att integrera de som beviljats asyl. Välutbildade nyanlända som läkare, sjuksköterskor, ingenjörer och andra högt utbildade som snabbt kan fylla luckor i våra samhällen, välkomnas av stora delar av befolkningen och anpassar sig lättare till våra västerländska samhällen och dess lagar och regelverk.
Omkring hälften av våra svenska asylsökande räknas som lågutbildade. I denna grupp finns många olika grupper – från grundskolekompetens till nästan analfabetism. I sistnämnda fall blir integrationen svårare ju äldre personen är.
Enligt Arbetsförmedlingen var arbetslösheten under senare delen av 2015 21,8 procent bland utlandsfödda mot 4,5 procent bland inrikes födda. Antalet asylsökande 2015 var 162 877 mot 81 381 året innan. Ytterligare ett stort antal godkända asylsökande ska förhoppningsvis inom ett till två år kunna börja söka både bostad och jobb. För många har väntetiden hittills till jobb varit sju till åtta år.
Vi har omkring 22 000 personer med avslagen asylansökan som försvunnit innan avvisningen kunnat verkställas. En del länder vägrar med många svepskäl att ta emot egna medborgare.
Den stora asylströmmen till Sverige berodde till stor del på stor ovilja hos många EU-länder att ta emot asylsökande. Den mellan MP- och S-ministrar djupt splittrade regeringen hade enligt min mening inget annat val än att skärpa asylreglerna. Hur detta bäst ska verkställas kan givetvis diskuteras. Den kommande svåra integreringen av så många som möjligt i vårt svenska samhälle underlättas till en del av många på olika sätt hjälpsamma människor i landet.
Om många nyanlända inte får bostad och jobb får vi fler utanförskapsområden med stora problem. Finanspolitiska rådet, regeringens eget expertorgan, vill se fler enkla jobb med lägre lön. Rådet pekar som exempel på fler jobb inom rot-och rutsektorn där man inte behöver konkurrera med redan befintliga jobb och vill att regeringen tillsätter en expertkommission med förslag till integrationsförbättringar.
Liknande diskussioner pågår i våra nordiska grannländer. Oenigheten är stor om vilka åtgärder som bäst främjar den nödvändiga integrationen i Sverige och detta försvårar främst möjligheterna att integrera lågutbildade nyanlända.
Om vi misslyckas med integrationen är risken stor att vi förutom ekonomiska problem även får svåra motsättningar mellan olika grupper i samhället.