Lärarna är betydelsefulla för byggandet av framtidens samhälle och helt avgörande för utbildningens kvalitet. För att barn och elever ska kunna tillägna sig kunskap krävs naturligtvis kompetent och välutbildad personal men också resurser. Lärare trollar med knäna för att lösa de ibland nästan omöjliga förutsättningar de ställs inför.
Nu inför terminsstart kan till exempel en av våra lärare ha tjugoåtta årskurs ettor i samma klass, de får använda gammalt och slitet material eller kopiera, för det är återhållsamhet i budgeten nu. Elevhälsan har minskat på flera av våra skolor och många barn får inte samma stöd som tidigare. Vi har fantastiska lärare som på morgonen själva ska få en verksamhet att fungera med sju ett- till treåringar, för att det inte finns några vikarier att sätta in.
Våra medlemmar har gedigen arbetslivserfarenhet och många års akademisk utbildning och har valt att gå in i skolans värld för att undervisa. Tyvärr väljer nu fler och fler att lämna yrket. I rapporten ”Lärarna som lämnat yrket” från Sveriges Lärare, kan vi konstatera att ungefär 35 000 lärare i Sverige har lämnat sitt yrke och i dag gör något helt annat än att arbeta i skolan. Visst är det naturligt att några går vidare i sin karriär, men samtidigt utgör dessa personer en potential för att snabbt kunna öka antalet lärare i skolorna om rätt förutsättningar ges.
Vi får ofta höra att våra förskolor och skolor i Västervik har tomma platser och kostar för mycket. Vi vet att det just nu föds färre barn, men i skrivande stund har vi stora barn- och elevkullar under den tid som neddragningarna kommer att ske. I budgetsammanhang visas det upp jämförbara kommuners kostnader, vi ställer oss frågan om dessa kommuner är de rätta att jämföra oss med. Hänsyn tas inte till att Västerviks kommun är den till ytan näst största kommunen söder om Dalarna. Jämförelsen görs med kommuner som ligger i storstadsregioner och som inte alls har våra avståndsutmaningar. När vi tittar på hur mycket varje kommunmedborgare lägger på pedagogisk verksamhet har Västerviks kommun en lägre kostnad än riket, vi ligger mer än 5 000 kronor under vad till exempel Högsby lägger. Vill vi ha en bra skola då måste den få kosta!
Hur många barn och elever som ska finnas i våra skolor tas till största delen fram baserat på ekonomiska förutsättningar och inte på den fysiska storleken på klassrummet eller kvaliteten på undervisningen. I lokalförsörjningsplanen sägs det att en låg- och mellanstadieklass ska ha 26 elever och högstadiet ska ha 30 elever per klass. Detta är för oss orealistiska mått ur ett arbetsmiljöperspektiv och framför allt ur ett barnperspektiv. Skolkommissionen säger att den samlade forskningen visar att det finns ett klart samband mellan klasstorlekens betydelse och måluppfyllelse.
Vi anser att våra kollegor inte ska hamna i dilemmat där barn med särskilda behov och rätt till stöd, ställs mot de anställdas möjlighet att klara av att bibehålla kvaliteten till resten av barn- och elevgruppen. Det är så verkligheten just nu ser ut på många av våra skolor.
Sveriges Lärare anser att det är dags att Västerviks kommun verkligen satsar på skolan och höjer vår barn- och elevpeng för att skapa förutsättningar så att det lönar sig att vara, bli och vilja stanna kvar som lärare.
Tack återigen till alla pedagoger, för ert helhjärtade engagemang i våra barn!