Jag har läst inlagor för och emot dessa etableringar och vad som döljer sig i skuggorna bakom vindsnurrorna. I tidningen Epoch Times om etablering i Ragunda kommun i Jämtland hittade jag en artikel författad av Malin Nordstrand, som handlar om utbyggnaden av vindkraftparker i kommunen, som var mycket intressant. Hon skriver om hur vindkraftbolagen utnyttjar svensk natur för egna vinster och bedrar svenska folket, däri citerar hon en bankman vid namn Alexander Pohl som arbetat med gröna projekt i över 20 år som nu har flyttat till Jämtland
Det är ingen munter läsning och i mitt tycke ett stycke närmare sanningen om människornas oro över etableringar av stora vindkraftsparker. Efter att ha läst denna artikel har jag minst sagt blivit betänksam. Som jag befarade, det som sägs om vindkraften och dess etableringar ska tas med en stor nypa salt. Det är uppenbart att etableringsprocessen och hur tillstånden i inlagor till myndigheter och kommuner beviljas med ord som leveranskedjor, miljöpåverkan och koldioxidutsläpp med mera, inte handlar om att rädda planeten, bolagen använder bara dessa formuleringar som verktyg i etableringsprocessen. Det är enbart pengar, mycket pengar.
Men vad säger myndigheterna om detta? Om man läser artikeln så går kommuner och länsstyrelser hand i hand med de stora bolagen och köper deras argumentation. Kan det vara så illa att bolagen utnyttjar svenska folket som får betala kalaset och pengarna sedan försvinner utomlands?
När jag läser om den stora oredan i Ragunda kommun där parterna länsstyrelsen, kommunen samt en rad jurister och advokater är inblandade i en rad processer, så kan man ha förståelse för vår kommuns beslut i frågan. Sedan finns ju förstås professorer som läser lagen för kommunerna om det olagliga i handlandet men detta får, enligt artikeln i VT 5/1, ses som en partsinlaga.
Som jag nämnde inledningsvis så bygger min artikel på debatten i Ragunda kommun men det kunde lika gärna vara Västerviks kommun. Ragunda har nu beslutat pausa utbyggnaden.
Efter att ha läst om etableringen av vindkraften så kan man fundera på framtiden. Vem underhåller ledningsnäten? Vem tar vinsterna? Vem servar och ansvarar för att all teknik fungerar? Får fastighetsägarna någon ersättning för att man upplåter deras mark för vinstsyfte? När verken inte blir lönsamma längre, vem har då ansvaret? Till sist: Vem författar och analyserar konsekvensbeskrivningen till kommunerna och respektive länsstyrelser så den kommer så nära verkligheten som möjligt?
Till sist: Tänk er en kall vinterdag med 20 minusgrader, när älvarna har fryst, det är vindstilla, oljekraftverken är avvecklade och några få kärnkraftverk är i drift.
Ska vi oroliga vandrare kastas brant mellan framtidstro och apokalyptisk misströstan?