Hög tid låta unga slå tillbaka mot pandemin

Svenska företag, små och stora, är motorn i jobbskapandet. Pandemin har medfört många utmaningar och kommer sannolikt att förändra arbetsmarknaden.

Att låta gymnasieelever driva UF-företag inom ramen för sin gymnasieutbildning ger stora fördelar för framtidens arbetsmarknad, menar skribenterna.

Att låta gymnasieelever driva UF-företag inom ramen för sin gymnasieutbildning ger stora fördelar för framtidens arbetsmarknad, menar skribenterna.

Foto: Johan Kjellberg

Debatt2021-05-24 06:17
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Utanförskapet har ökat under krisen och unga människor är en grupp som drabbats särskilt hårt. Sedan pandemins inledningsskede har andelen unga som varit arbetslösa i 6-12 månader ökat med 37 procent och andelen som varit arbetslösa i mer än 12 månader ökat med 18 procent.

En bra skola är avgörande för unga människors jobbmöjligheter. Nu behövs insatser som förbättrar kunskapsresultaten i grundskolan och leder till att fler elever lämnar gymnasieskolan med examen. Arbetsmarknadens behov behöver bli mer styrande för utbudet i gymnasieskolan. Det är också viktigt att fler unga får prova på att utveckla sitt entreprenörskap, sina företagsidéer och starta eget. 

Under det senaste läsåret har 34 676 gymnasielever, 31 procent, drivit så kallade UF-företag, där eleverna under ett år får starta, driva och avveckla ett eget företag. I mötet med dessa elever går det inte att ta miste på det engagemang som kommer ur att förverkliga sina egna idéer och se dem efterfrågas av andra. De växer som individer. Entreprenörskap behövs i nya företag, i befintliga små och stora företag samt i offentlig verksamhet. Alla som driver UF-företag blir inte företagare men det behövs entreprenörer överallt.

Forskningsrapporten ”Effekter av utbildning i entreprenörskap” visar att de positiva effekterna på de elever som har drivit ett UF-företag är många. Efter skoltiden startar de i högre utsträckning eget företag, når oftare chefspositioner, har högre lön och en bättre etablering på arbetsmarknaden. Forskningen visar att sannolikheten att bli egenföretagare ökar med cirka 20 procent för de elever som drivit ett UF-företag.

Skolans roll i att lära unga om entreprenörskap är viktig. I läroplanen för gymnasieskolan står det att ”skolan ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande”. Det är utmärkt, men det räcker inte: Det bör bli självklart för kommuner att erbjuda undervisning i entreprenörskap enligt en modell där man startar, driver och avvecklar ett företag. För kommunledningar med ansvar för att skapa en livskraftig arbetsmarknad på orten kan den positiva effekten göra stor skillnad.

Att själv prova på att starta och driva företag har visat sig vara det bästa sättet att få fram ett högkvalitativt entreprenörskap. Genom att ge alla gymnasieelever möjlighet att driva UF-företag inom ramen för sin gymnasieutbildning kan vi förbättra framtidens företagande, öka antalet arbetsgivare och ge unga ökad kontroll över sin framtid.