Att framhäva något politiskt parti låter sig inte göras då brottsligheten finns från yttersta vänstern såväl som till yttersta högern.
Tyvärr är det så att nybildade partier har en förmåga att dra till sig personer som har/haft ett till vårt rättssystem tvivelaktigt beteende.
Inom vissa yrken krävs utdrag ur belastningsregistret, något som självklart skulle göras inom den politiska sektorn. Inte som nu, bara en muntlig utfrågning.
När det gäller våra statsråd har ju en särskild "domstol" inrättats i form av KU (Konstitutionsutskottet), ett spel för galleriet då regeringen sitter i majoritet. Dock representerar ordföranden oppositionen.
Även inom de etablerade partierna har man en förmåga att tysta ned oförrätter i stället för att åtalsanmäla.
Tjänstemannaansvaret för politiker avskaffades den 1 januari 1976 av vänstermajoriteten i riksdagen. I nuvarande riksdag har man lagt motion om att återinföra tjänstemannaansvaret. Förslaget om återinförande lämnades i april 2018 till regeringen för utredning och lagändring men ännu har inget hänt.
Nu är det förstås inte bara avsaknaden av tjänstemannaansvaret utan det finns ju andra lagar som kan tillämpas, till exempel Brottsbalken och Lagen om offentlig anställning, LOA, för politiskt tillsatta tjänstemän inom stat, region, kommun och även länsstyrelse.
Under åren har de flesta brott i brottsbalken använts i domar mot politiker. Det vore ju omöjligt att omnämna alla men ett fall måste jag hänvisa till: Den tidigare centerpartisten, jordbruksministern och landsbygdsministern som lyckades bli frikänd genom att hans parti lät en av Sveriges mest välrenommerade advokater sköta försvaret. Politikern blev i tingsrätten frikänd från misstankarna om tafsande och friades även av en oenig hovrätt. Den domen är nu överklagad till Högsta domstolen.
Ett aktuellt fall nu är en kvinnlig före detta landshövding på Gotland som står åtalad både för givande såväl som tagande av mutor. Ska bli intressant att följa.
Tidigare har politiker försökt få till en lag för politiker i likhet med blåljuspersonal. Det gick ut på att hätska angrepp skulle lagföras. Dessbättre fick man lägga ner den möjligheten eftersom det bröt mot vår yttrandefrihet. Man får nöja sig med de lagar som finns enligt brottbalken, nämligen olaga hot och förtalslagar.
Är det svårt att förstå att vi "vanliga" medborgare kan känna ett politikerförakt? Tilltron har ju inte blivit bättre under 2020 då man knappast "lever som man lär ut".
Om det här landet ska få förtroende för våra politiker måste man anamma tre ledord – etik, moral och empati – samt använda sunt förnuft.