Gör Funktionshinderkonventionen till lag

Funktionshinderrörelsen har under hundra Är drivit en framgÄngsrik kamp för sina medlemmars rÀttigheter. Men nu hotas dessa rÀttigheter. Det Àr dÀrför viktigt att FN:s Funktionshinderkonvention blir till lag, som ett sÀtt att förhindra att mÀnskliga rÀttigheter gÄr förlorande.

Att vara funktionshindrad Àr i dag pÄ mÄnga sÀtt enklare Àn förr. Men fortfarande krÀvs en del för att funktionshindrade ska uppnÄ full jÀmlikhet i samhÀllet, skriver debattörerna.

Att vara funktionshindrad Àr i dag pÄ mÄnga sÀtt enklare Àn förr. Men fortfarande krÀvs en del för att funktionshindrade ska uppnÄ full jÀmlikhet i samhÀllet, skriver debattörerna.

Foto: Gorm Kallestad/NTB/TT

Debatt2023-08-14 06:47
Det hĂ€r Ă€r en debattartikel. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

För hundra Ă„r sedan samlades ett hundratal elever pĂ„ vanföreanstalten i Göteborg och startade en kamratförening. Detta blev starten för en folkrörelse som kom att pĂ„verka vĂ€lfĂ€rdspolitiken för alla med funktionshinder i Sverige. Med tiden har DHR – De Handikappades Riksförbund, organisationen som bildades, bedrivit en framgĂ„ngsrik kamp strid för alla som vid den tiden gömdes undan pĂ„ vĂ„rdhem.

DHR har tillsammans med flera andra organisationer som kĂ€mpar för funktionshindrades intressen drivit igenom stora förbĂ€ttringar. Ofta har detta skett i ett samhĂ€lle dĂ€r den som inte följt normen för vad som varit ansetts vara normalt satts pĂ„ undantag och gömts undan pĂ„ institution. I Ă„r firar organisationen hundra Ă„r och pekar i sin jubileumsskrift ”Hundra Ă„r av frigörelse” pĂ„ nĂ„gra av de framgĂ„ngar som decennier av ihĂ€rdigt opinionsarbete har resulterat i.  

Ett viktigt omrĂ„de har varit rĂ€tten till arbete. Redan pĂ„ 1930-talet krĂ€vde handikapprörelsen att staten skulle ta ansvar, ordna yrkesutbildningar och anstĂ€lla dem som dĂ„ kallades för partiellt arbetsföra. Redan dĂ„ var kravet att man skulle komma ut pĂ„ den reguljĂ€ra arbetsmarknaden och bort frĂ„n olika sĂ€rlösningar och skyddade verkstĂ€der. RĂ€tten att röra sig fritt i samhĂ€llet har ocksĂ„ varit viktigt. Tidigt handlade det om möjlighet att skaffa sig en bil och pĂ„ 1960-talet kom möjligheten att skaffa sig en anpassad standardbil. 

PĂ„ 1970-talet drog kampen för att kunna Ă„ka kollektivt i gĂ„ng under parollen "Gör allmĂ€nna fĂ€rdmedel allmĂ€nna" nĂ€r medlemmar begav sig ut för att Ă„ka kollektivt. Lokaltidningar över landet rapporterade om hur DHR:s medlemmar dök upp pĂ„ jĂ€rnvĂ€gsstationer och krĂ€vde att fĂ„ Ă„ka med utan att ringa och anmĂ€la sin ankomst. Denna kamp har fortsatt för att göra bussar och spĂ„rvagnar tillgĂ€ngliga fortsĂ€tter Ă€n i dag. Det gĂ„r lĂ„ngsamt men det gĂ„r Ă„t rĂ€tt hĂ„ll.  

Men DHR har inte bara varit en organisation som kĂ€mpat för de funktionshindrades rĂ€ttigheter utan Ă€ven givit rĂ„d och stöd till medlemmarna. DHR har ocksĂ„ varit en naturlig trĂ€ffpunkt med kamrattrĂ€ffar, ordnat fester, startat semesterhem och arrangerat resor för medlemmarna.  

NĂ€r institutionerna avvecklades under 1980- och 1990-talen, byggdes serviceboendena ut och allt fler fick hemtjĂ€nst. Under 1990-talet kom sĂ„ den sista stora vĂ€lfĂ€rdsreformen vilket innebar en stor förĂ€ndring. Det var en individuell och inte kollektiv lösning som kostade och dĂ€rför redan frĂ„n början ifrĂ„gasattes av kommuner. Idag försöker mĂ„nga kommuner begrĂ€nsa rĂ€tten till assistans, ibland med rent olagliga medel som att helt skĂ€ra ner pĂ„ hjĂ€lpen, hĂ€vda att inget behov föreligger eller att vĂ€gra beslut. Ansökningar blir helt enkelt liggande. DĂ€rför krĂ€vs att DHR och andra organisationer driver pĂ„ opinionsarbetet och kampen för sina medlemmars rĂ€ttigheter. Men ocksĂ„ att regelverket vĂ€ssas inom funktionshinderomrĂ„det.  

Barnkonventionen har blivit lag i Sverige. Vad vore vĂ€l bĂ€ttre Ă€n att hundraĂ„rsfirandet kröntes med att FN:s konvention om rĂ€ttigheter för personer med funktionsnedsĂ€ttning blev till svensk lag? (FN, 2008). Flera funktionshinderorganisationer, bland annat DHR, krĂ€ver detta i ett öppet brev och genom en namninsamling till regering och Sveriges Riksdag (Riksorganisationen Unga Reumatiker, 2023; Svenska Downföreningen, 2023). FunktionsrĂ€ttskonventionen slĂ„r fast att personer med funktionsnedsĂ€ttning inte ska ha det sĂ€mre Ă€n andra i samhĂ€llet utan fullt ut mĂ€nskliga rĂ€ttigheter och grundlĂ€ggande friheter med respekt för deras inneboende vĂ€rde och rĂ€tt till bra hĂ€lsa och sjukvĂ„rd. De har rĂ€tt till trygghet och delaktighet i samhĂ€llet som alla andra (FunktionsrĂ€tt Sverige, 2019; FunktionsrĂ€tt Sverige, 2022).  

Men dĂ„ krĂ€vs ocksĂ„ att DHR som nu heter Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet, tillsammans med alla andra folkrörelser inom funktionshinderomrĂ„det fortsĂ€tter att kĂ€mpa och vara en opinionsbildande samhĂ€llsförĂ€ndrande kraft. Det intressepolitiska arbetet som bestĂ„tt av kamper Ă€r ett arbete om kamratskap och solidaritet (Persson, 2023). 

Att skapa ett jÀmlikt samhÀlle för alla handlar om att FunktionsrÀttskonventionen mÄste förverkligas fullstÀndigt. Först dÄ uppstÄr ett demokratiskt samhÀlle för alla.