Skolval arrangeras som vanliga val med valsedlar, valskärmar, röstlängd, valurnor och rösträknare. Många skolor ordnar debatter, temadagar och studiebesök. EU-skolvalet kan genomföras från 15 april till och med 31 maj, anmälan görs senast den 21 mars på mucf.se.

Elever som deltagit i skolval tycker att de lärt sig mer om hur det går till att rösta, att de fått bättre kunskap om politik och demokrati samt att de blivit mer intresserade av politik och olika samhällsfrågor. Nio av tio lärare tycker att skolvalet gjort skillnad för ungas förståelse för demokrati och politik. 

Vid förra EU-skolvalet, 2019, deltog 315 av landets skolor och 65 630 elever. Det var en tydlig förbättring jämfört med EU-valet 2014 och antalet röstande elever ökade med 47 procent. Det speglar också ett ökande intresse för politik och samhällsfrågor bland unga. Samma utveckling syns i skolvalet till riksdagen. 

•  I Kalmar län deltog 7 skolor i EU-skolvalet 2019 och 2 125 elever röstade. Valdeltagandet låg på 59,3 procent. 
•  I Kalmar län deltog 35 skolor i senaste skolvalet 2022 i samband med riksdagsvalet och 9 547 elever röstade. Valdeltagande låg på 79,7 procent. 

Det är glädjande att valdeltagandet i skolorna ökar. Samtidigt är det oroande att inte alla unga har samma tillgång till Sveriges största demokratisatsning för unga. 

Skolval arrangeras tyvärr mer sällan i skolor med anpassad skolgång. Friskolor ökade sitt deltagande vid förra skolvalet men arrangerar skolval mer sällan än kommunala skolor. Gymnasieskolor med yrkesprogram ökade sitt deltagande med nära åtta procentenheter i förra skolvalet 2022 och blev därmed den skoltyp som deltog i högst grad.

Skolval är särskilt viktigt för elever som inte talar om demokrati och politik hemma, elever med särskilda behov, yngre elever eller de som inte har erfarenhet av demokrati från sina hemländer. Unga födda utomlands tycker i högre grad än övriga elever att deras kunskap om demokrati och politik ökat tack vare skolvalet.

Genom Skolval 2024 ges eleverna konkret kunskap om EU-politik och vad Sveriges medlemskap innebär. De får möjlighet att diskutera politik och viktiga samhällsfrågor i skolans trygga miljö. I MUCF:s uppdrag ingår att ge bra förutsättningar och myndigheten erbjuder bland annat ett demokratipaket med verktyg och material som kan användas för att prata demokrati med unga i alla skolformer.

Alla elever har rätt att få lära sig om det politiska systemet, de politiska partierna och hur de själva kan påverka och påverkas. Inte minst i tider då starka krafter ifrågasätter de demokratiska processerna. 

Många unga i Sverige är intresserade av samhällsfrågor, EU och hur Europa samarbetar kring viktiga frågor. EU:s beslut påverkar ofta allas vardag även i Sverige. Frågor som inte kan hanteras på nationell nivå behöver hanteras gemensamt i Europa, exempelvis säkerhetspolitik och utmaningar i klimatfrågor. 

Skolval ger unga mer kunskap om demokrati, valdeltagande och politik, men framför allt ett ökat engagemang för samhällsfrågor och insikt i hur viktigt det är att värna vår demokrati. Ge alla högstadie- och gymnasieelever i Kalmar län chans att delta i denna stora demokratisatsning!