Framtiden är att både krama och hugga träden

Svar på ledaren "Centerpartiet vilse i skogen" den 15 oktober.

"Med tanke på Skogsvårdslagens portalparagraf där miljömål och produktionsmål är jämställda ska vi både krama och hugga träd. När vi förstår det kommer mänskligheten att få en bättre framtid", skriver debattören.

"Med tanke på Skogsvårdslagens portalparagraf där miljömål och produktionsmål är jämställda ska vi både krama och hugga träd. När vi förstår det kommer mänskligheten att få en bättre framtid", skriver debattören.

Foto: Privat

Debatt2020-10-26 04:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Edvard Hollertz (SNB) påstår i sin ledare att Centerpartiet är vilse i skogen och det har han helt rätt i med tanke på Centerns krav att stoppa Skogsstyrelsens arbete med att inventera skyddsvärda skogar, så kallade nyckelbiotoper. 

Men en som irrat bort sig än mer än Centerpartiet är Hollertz själv. Han skriver till exempel att ”betydande delar av Sveriges skogar är redan skyddade och skogsbruket tar stor miljöhänsyn för den oskyddade skogen”. Det är tydligt att han inte vet vad han pratar om när det gäller skogen. 

Nog tvistas det om vad som är skyddat men det är inte särskilt svårt att ta reda på hur stor andel av den svenska skogsmarken som är formellt skyddad. Det är 8,7% av hela skogsmarken. Men räknar man bara på produktiv skogsmark så är det bara 6% (https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Skog-formellt-skyddad/). 

FN:s mål enligt Nagoya avtalet är att till år 2020 (i år alltså) ska alla världens länder ha skyddat minst 17% av landarealen i ekologiskt representativa naturtyper som är av stor betydelse för biologisk mångfald. Ska vi följa Nagoya så är produktiv skogsmark av olika skogsmiljöer representativa naturtyper. Vi är alltså inte i närheten av detta mål i Sverige. Visst försöker både Skogsindustrin och LRF hävda tvärtom men dessa båda ekonomiska särintressen är inte mycket att lita på. Det visar sig till exempel att skogsbruket år efter år får avvikelser från certifieringsorganen FSC och PEFC för att de inte följer de miljöhänsynskrav som gäller. 

Även Skogsstyrelsen visade redan för många år sedan att i mer än var tredje avverkning bröt skogsbruket mot Skogsvårdslagens miljöhänsynsregler. Förra året avslöjade Skogsstyrelsen att skogsbruket har avverkat 55 000 hektar nyckelbiotop under åren 2000-2018. Nyckelbiotop är en beskrivning av en skog med höga biologiska värden som gör den skyddsvärd och enligt FSC och PEFC får man inte avverka nyckelbiotoper. Ska man då lita på aktörer som år ut och år in bryter mot regler och lagar? 

Den allra bästa nyttan för klimatet skulle vara att bara låta skogen stå och växa och på så sätt binda CO2 och lagra kol. Ju äldre skogen är desto mer kol lagrar den medan kalhyggen släpper ut koldioxid. Människan ska givetvis kunna nyttja skogen men som vi gör det idag och har gjort de senaste 60-70 åren med kalhyggeskogsbruk och planterade monokulturer av gran eller tall så har vi överutnyttjat skogens ekosystem. 

Ekosystemet är en långt mycket viktigare resurs än själva råvaran ved. Dagens skogsbruk släpper ut koldioxid och utarmar biologisk mångfald vilket gör skogslandskapet mindre motståndskraftigt mot miljöförändringar, till exempel ett varmare klimat. Följden av detta ser vi i antalet skogsbränder, stora utbrott av granbarkborre och törskatesvamp. När skogen inte längre får vara fungerande, robusta och levande ekosystem spelar vi Roulette med våra barn och barnbarns framtid. Skogsbruk måste utföras så att naturen inte tar skada av det först då kan vi dra nytta av det.

Med tanke på Skogsvårdslagens portalparagraf där miljömål och produktionsmål är jämställda ska vi både krama och hugga träd. När vi förstår det kommer mänskligheten att få en bättre framtid.