Inför en närhetsprincip i flyktingmottagandet

Öppet brev till Sveriges regering och Migrationsverket.

Skribenterna vänder sig till Migrationsverket med krav på att en närhetsprincip ska gälla för flyktingmottagandet, så att människor som börjat etablera sig i Sverige inte ska ryckas upp och förflyttas.

Skribenterna vänder sig till Migrationsverket med krav på att en närhetsprincip ska gälla för flyktingmottagandet, så att människor som börjat etablera sig i Sverige inte ska ryckas upp och förflyttas.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT

Debatt2022-04-27 06:10
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Migrationsverket har arbetat fram en fördelningsnyckel för en jämn fördelning av boende i hela landet och snart har vi en reviderad bosättningslag, för att på ett ännu bättre sätt ge skydd åt personer på flykt från Ukraina, utifrån massflyktsdirektivet. Det är bra och en utveckling åt rätt håll jämfört med förra stora flyktingmottagandet, som vi fortfarande har färskt i minnet.

Vi ser dock en stor risk att Migrationsverkets logistiska apparat missar viktiga hänsyn och förhållningssätt i sitt arbete. Vi anser att Migrationsverket, i arbetet med att anvisa och fördela jämnt över landet, bör ta följande i beaktande:

1. Avlasta civilsamhällets värdskap. Många svenska familjer har upplåtit sina hem, matbord och tv-soffor för att stötta personer på flykt från Ukraina. Privatpersoner bekostar mat, kläder, ger ett socialt och mellanmänskligt stöd åt personer på flykt. Dessa temporära värdar har stått för ett viktigt skydd och tak över huvudet, i ett initialt skede. Nu är det dags att staten tar ett ansvar och gör det på ett klokt sätt. Vid fördelningar av boende så bör Migrationsverket kartlägga och avlasta dessa värdfamiljer och erbjuda de gästande flyktingarna boende på orten där man redan etablerat sig. De gästande flyktingarna ska INTE ryckas upp och förflyttas till en annan ort i Sverige.

2. Inför en närhetsprincip. Förutom beslutade nyckelfaktorer bör en närhetsprincip införas, så att personerna på flykt får fortsatt fristad i en känd miljö, på en ort där man etablerat vänner, påbörjat skolgång, går på språkcaféer och i många fall börjar söka sig in på den lokala arbetsmarknaden. 50 procent av personerna på flykt är barn, de allra flesta i åldern 6-13 år. De ukrainska barnen behöver trygghet, stabilitet, lugn och ro för att återhämta sig och fortsätta sin skolgång i det nya landet. De ska INTE ryckas upp och förflyttas till annan ort i Sverige. Se till att närhetsprincipen gäller för alla, så att familjerna får vara kvar i en känd miljö, bland nya vänner och i klasser och barngrupper där de börjat etablera sig.

Vi uppmanar Migrationsverket och landets politiska ledning att avlasta civilsamhället som erbjudit ett initialt första skydd och att införa en närhetsprincip vid anvisning av personer på flykt utifrån massflyktsdirektivet.

Inga-Lena Josefsson, ordförande, Rädda Barnen Västervik
Ulla Pettersson, ordförande, Rädda Barnen Gamleby
Leif Benzein, ordförande, Röda Korset Västervik
Inger Forslind, ordförande, Röda Korset Gamleby
Matilda Helg, kyrkoherde, Svenska kyrkan Södra Tjusts pastorat
Hans Wennström, kyrkoherde, Svenska kyrkan Norra Tjusts pastorat
Nils-Erik Alne, ordförande, Marieborgskyrkan Västervik
Eva Karlsson, ordförande, Hagakyrkan Gamleby